Aktörers förutsättningar att skala upp återanvändningen
Under projektet Usereuse har vi genom datainsamling enkäter, intervjuer, fokusgrupper och workshoppar undersökt aktörers förutsättningar att skala upp privatpersoners återanvändning av textil, elektronik, möbler och inredning på fyra arenor.
Arena | Beskrivning | Deltagande verksamheter |
|---|---|---|
Nyköpsarenan | Aktörer som främst säljer nya varor men även börjat erbjuda begagnade varor | Polarn O. Pyret, Tele2, IKEA, Clas Ohlson Citycon |
Begagnatarenan | Aktörer som enbart erbjuder begagnade varor | Artikel2, Myrorna, Stockholms stadsmission Beleco, Re:adventure, Refurbed, Phone Hero, |
Personliga arenan | Online-plattformar, loppisar och bytesrum där vi kan sälja, byta och dela med varandra | Blocket, Hygglo Möbelbiblioteket |
Avfallsförebyggande arenan | Kommuner och avfallsbolag erbjuder återanvändning som en del av avfallshanteringens förebyggande arbete | Stockholm Vatten och Avfall, Sörab, Retuna i Eskilstuna, Mölndals stad |
Vad krävs för att skala upp återanvändning till norm
Deltagarna har identifierat framgångsfaktorer, hinder och möjligheter. Interna framgångsfaktorer som tas upp är ledarskap, långsiktiga affärsmodeller och tjänsteutveckling, engagemang och kompetens hos personalen, sänkta trösklar genom attraktiv placering och utformning, digitalisering för bättre matchning mellan utbud och efterfrågan samt välfungerande samarbeten.
Deltagarna har också identifierat externa sociala, politiska, ekonomiska och tekniska faktorer som påverkar utvecklingen för återanvändning. Dessa visar på strukturella systemfel: överproduktion och överkonsumtion, att nyproduktion inte bär sina hållbarhetskostnader, otillräckliga politiska beslut och incitament, att avfallshantering är billigare än återanvändning, att återvinningscentraler och producentansvar är utformade för återvinning framför återanvändning samt brist på attraktiva platser för återanvändning i samhällsplaneringen. Samtidigt öppnas möjligheter genom EU:s regleringar om ekodesign och reparationsrätt, utveckling av offentlig upphandling, ökad försäljning av återanvänt och normförändringar där fler konsumenter ser begagnat som attraktivt.
För att återanvändning ska kunna skala upp krävs en större omställning från linjär till cirkulär ekonomi. Frågan om återanvändning går nu från att ses som avfallsfråga till en form av konsumtion och produktion – men system, reglering och incitament släpar efter. Återanvändning kan även vara en nyckel till resiliens i samhället och bidra till vår förmåga att hantera och utvecklas i förändring, genom att öka möjligheten att lokalt ta hand om och cirkulera det vi redan har. Det gör oss bättre rustade för lågkonjunkturer och resursbrist och minskar beroendet av globala leveranskedjor. Analysen visar att för att aktörer ska kunna skala upp återanvändning till norm behöver vi både minska nykonsumtion, stimulera återanvändning framför nyköp och samhällsplanera för återanvändning
Hur många kg extra har du i garderoben?
Med hjälp av materialflödesanalys och data från samarbetspartners kompletterat med nationell statistik, skattningar och resultat från tidigare forskning har vi även skapat en unik kartläggning för en av projektets produktkategorier: textil. Här synliggörs i kg hur mycket vi köper, använder, låter ligga oanvänt, och gör oss av med under ett år. Studien jämför återanvändning i förhållande till de totala flödena av textil konsumtion, användning och avfall och identifierar var de största förlusterna och potentialen för ökad återanvändning finns.
Studien visar att:
- Även om konsumtionen av begagnat ökar tre gånger mer än traditionell handel är det fortfarande en liten andel av de nya inköpen.
- Nästan en tredjedel av det vi har i garderoben används inte eller används mycket sällan. Det är dubbelt så mycket som vi lämnar till återanvändning.
- Vi slänger nästan dubbelt så mycket textilier i soporna för förbränning som vi lämnar för återanvändning. 4 av 10 plagg som slängs i kökssoporna hade kunnat återanvändas.
- Bara drygt en femtedel av insamlade textilier återanvänds i Sverige, medan resten exporteras till andra marknader.
Exempel från aktörerna
Artikel2, Liljeholmstorget Galleria
Artikel2 driver fyra second hand-butiker i Stockholmsområdet. I butikerna finns ett gediget utbud av kläder, prylar, böcker, hemtextil, leksaker, sportartiklar, köksutrustning samt möbler i alla prisklasser för alla målgrupper. I butiken i Liljeholmstorget Galleria har några nya koncept testats inom projektet Usereuse.
En av sakerna som testats är sortering enligt storlek, samt en ny typ av sortimentsindelning med bland annat en separat skoavdelning och leksaksavdelning. Dessutom presenteras varorna på ett lite nytt vis. Även sortering enligt prisklass kommer att testas.
Sortimentet en styrka
En av framgångsfaktorerna är Artikel2:s breda och unika sortiment som ger kunden stora valmöjligheter. Det bidrar till att kunder hittar det de letar efter. Samtidigt är det breda sortimentet tillsammans med den breda målgruppen en utmaning. De kunder som letar efter en specifik vara kan uppfatta det som tidskrävande att leta igenom utbudet. En kund som är öppen för en variation av utseende på en produkt har lättare att hitta det den söker. Att få lönsamhet i ett flertal butiker med nischat utbud skulle dock vara en utmaning, då det skulle innebära ökad hantering utifrån hur Artikel2s varuförsörjning fungerar.
Artikel2:s secondhandbutik i Liljeholmstorgets Galleria i Stockholm.
En annan utmaning utgörs av kundens förväntningar. Då Artikel2 säljer varor i alla prisklasser i samma butik, kan det skapa utmaningar gällande kundens upplevelse av prissättning. Det kan finnas en förväntan på att second hand ska vara billigt. Men Artikel2 säljer även produkter av högre värde till marknadsmässiga priser, priser som då ibland uppfattas som höga priser av några kunder. Men överlag ser Artikel2 ett ökande intresse för second hand.
Artikel2:s secondhandbutik i Liljeholmstorgets Galleria i Stockholm.
Framöver vill Artikel 2 utveckla försäljningskanalerna och lönsamheten i lågprissegmentet. För att inspirera allmänheten till att laga sina kläder i högre utsträckning har en syateljé i ett av våra skyltfönster öppnat i butiken i Liljeholmen.
Att vara med i projektet Usereuse ger oss en bättre inblick i olika delar av återbruksbranschen och hur de kan samspela. Det är värdefullt att nätverka med andra aktörer och höra om deras utmaningar och framgångar. Detta kan hjälpa att hitta nya lösningar, samarbeten och affärsmodeller. Även kundundersökningarna har varit väldigt intressanta för oss och utgör ett viktigt underlag i vårt förbättringsarbete.Satu Holopainen, Artikel 2
Pop-up Återbruk och Återbruket Skärholmen, Stockholm Vatten och Avfall
Stockholm Vatten och Avfall har flera tjänster för återanvändning. Pop-up Återbruk är en mobil tjänst som turnerar Stockholms stad enligt en turlista. Vanligtvis besöker den publika platser på helgerna från april till oktober. På pop-upen kan besökare lämna föremål för återbruk, lämna avfall och fynda i fyndhörnan. Det som samlas in till återbruk skänks i första hand till samarbetspartners som säljer föremålen vidare. I andra hand ges föremålen bort i fyndhörnan. Besökare kan även låna en lådcykel för att transportera sitt material. Tjänsten är främst till för stockholmare som saknar tillgång till bil för att ta sig till en vanlig återvinningscentral.
På Återbruket i Skärholmen kan kommuninvånarna komma för att lära sig leva mer hållbart ur konsumtionssynpunkt. Här får man hjälp att cirkulera saker och material och kan lämna både avfall och produkter eller material till återbruk. Platsen liknar mer en butik än en återvinningscentral med återbruksfunktioner. Här kan kunderna lämna in saker till återbruk och återvinning och miljöfarligt avfall eller använda tillgängliga verkstäder för att laga eller skapa nytt av återbrukade material. Här kan man också hämta saker ur den fysiska Fyndhörnan eller digitala fyndhörnan Returfynd som andra har lämnat. Sakerna kommer från återvinningscentraler eller återbruket och har sorterats ut för att de inte går att sälja hos avtalade återbruksaktörer. Vid vissa tillfällen kan man även delta i olika typer av workshops om återanvändning och upcycling.
En framgångsfaktor för tjänsterna har varit fyndhörnan. Genom att ge bort saker gratis som annars hade blivit avfall visar Stockholm Vatten och Avfall visuellt och praktiskt vilka resurser som förstörs och som vi kan använda längre. Fyndhörnan drar även till sig besökare som blir nyfikna på övriga funktioner som pop-upen erbjuder. Det är även en framgång att genom Pop-upen komma invånarna närmare och synas med återbruks- och avfallstjänster i den urbana miljön.
Återstående utmaningar
Utmaningar kopplade till pop-upen är dels att hitta platser i staden där den kan stå då det behövs en kranbil för att lyfta in containrarna, och även när tillstånd att stå på platserna finns kan det ibland stå annat i vägen. Oftast går det dock att lösa.
På Återbruket i Skärholmen har det varit en utmaning att få kunderna att bara ta det som de själva behöver i sitt hushåll, det har även förekommit hot mot personalen. Därför har en begränsning på hur många saker som varje kund får ta per dag införts.
Usereuse ger oss viktig kunskap om drivkrafter och beteenden kopplat till återbruk som vi kan använda för att effektivare arbeta mot vårt uppdrag att klättra uppåt i avfallhierarkin. Projektet ger oss ytterligare kunskap kring våra nuvarande återbrukstjänster och leder till att vi kan utveckla verksamheten med stöd från forskning.Lena Youhanan, SVOA
Blocket
Blocket är en marknadsplats för att köpa och sälja allt från soffor och barnkläder till båtar. Men också för att hitta ett nytt jobb eller en ny bostad. Varje dag ligger det över 600 000 annonser ute på Blocket och varje vecka har Blocket 5 miljoner besökare. Sedan våren 2022 är det gratis för privatpersoner att annonsera i kategorierna Personligt, För hemmet, Elektronik och Fritid & Hobby.
Vill sänka trösklar
Blocket siktar mot att det ska vara lika enkelt att köpa begagnat som att köpa nytt. Genom att ta bort annonskostnaden har trösklarna sänkts och fler köper och säljer begagnat. Många har saker hemma som man kanske avstår från att sälja på grund av annonskostnaden, där vill Blocket sänka trösklarna för att sälja även saker av mindre värde.
Kunderna ställer allt högre krav på en trygg och smidig köpupplevelsen oavsett om de handlar nytt eller begagnat. Genom att erbjuda lika trygga och smidiga tjänster som övrig e-handel kan Blocket bli ett likvärdigt alternativ till att köpa nytt.
För att göra det tryggare och säkrare att köpa och sälja begagnat finns Blockets tjänst “Frakt med köpskydd” som innebär att Blockets betalpartner Rocker håller pengarna och ger dig 24 timmar på dig att godkänna ditt fynd innan pengarna betalas ut.
Inte bara soffor
Förhoppningen är att fler ska få upp ögonen för att köpa och sälja begagnat över hela landet och att Blocket inte bara är en plats för soffor och andra stora föremål, utan minst lika mycket för mindre saker som går utmärkt att skicka. Under 2023 låg det till exempel hundratusentals annonser om barnkläder och skor ute.
En utmaning är att få fler att förknippa Blocket med frakt och att köpa saker på distans, inte bara med stora saker som soffor och möbler som man köper i närområdet.
Att vara med i Usereuse är en bra möjlighet att träffa andra som jobbar inom samma område, att utbyta erfarenheter och kunskap och prata om hur vi tillsammans kan bidra till att skapa ett mer hållbart samhälle.Ebba Rosencrantz, Blocket
Återbruket Kikås, Mölndals stad
Återbruket Kikås invigdes i maj 2022 och är en av Mölndals stads viktigaste satsningar inom cirkulär omställning med fokus på socialt ansvar, miljö och ekonomisk hållbarhet. En mötesplats för att ta möjligheter tillvara.
På Återbruket Kikås står återbruket i centrum, här finns mottagning för återbrukbara produkter, en ÅVC och en butik som säljer återbrukade bygg- och trädgårdsprodukter inklusive återbrukade växter. Bruksbutiken fungerar också som en viktig kanal för kommunikation till allmänheten om hållbar konsumtion. Stor vikt läggs på produktpresentation och att göra det enkelt för kunderna att hitta vad de söker, vilket uppskattas av kunderna.
På Återbruket Kikås samarbetar två av Mölndal stads förvaltningar. Återanvändningsenheten på Stadsserviceförvaltningen ansvarar för butiken och insamlingen för återbruk, och AME insats på Social- och arbetsmarknadsförvaltningen för att avfallet förbereds för återanvändning. Förberedelse för återanvändning sker genom bland annat kontroll, rengöring och renovering.
Butik, verkstad och mer
Lokalerna på Återbruket Kikås inrymmer utöver butik även verkstad, sorteringsytor, tvätthall och höglager. Samarbetet mellan förvaltningarna samt lokalernas utformning är en viktig framgångsfaktor för arbetet på Återbruket Kikås.
En annan viktig framgångsfaktor för Återbruket Kikås är samarbetet med andra aktörer. I dagsläget avsätts återbrukade produkter inte bara genom butiken utan även till andra verksamheter inom staden, det lokala näringslivet, ideella organisationer och sociala företag. Försäljning av produkter sker också via Blocket och Klaravik. Produkterna som samlas in har valts utifrån avsättningsmöjligheter och förändras efter hand som nya samarbeten och avsättningskanaler etableras.
Nya samarbetsformer
Utmaningarna framåt är att se till att mer återbrukas och cirkulerar vidare. Mycket arbete läggs därför på att etablera nya avsättningskanaler och samarbetsformer men också på att effektivisera logistiken och flödet genom anläggningen.
Deltagandet i projektet Usereuse ger Återbruket Kikås värdefull framtidsspaning och inblick i olika perspektiv på utmaningar och möjligheter med ökad återanvändning, sammantaget ger det oss bättre förutsättningar att skapa en verksamhet som bidrar till samhällsnytta över tid.
Returchansen i Solna och Vallentuna, Sörab
Returchansen är ett sätt för SÖRAB att öka det direkta återbruket från SÖRAB till privatpersoner. I stället för att samarbeta med ett annat företag eller välgörenhetsorganisation skapar SÖRAB genom Returchansen en plattform för återbruk direkt från SÖRAB:s anläggningar till besökarna. Varje besökare kan gratis ta med sig fem små saker eller en stor sak per besök av de saker som någon annan har lämnat för återbruk. På det sättet minskar SÖRAB nykonsumtionen och får jordens resurser att räcka längre.
SÖRAB driver Returchansen själva men har samarbeten med bland andra Myrorna och Lindra Vallentuna som hämtar saker som enligt dessa organisationer kan ha ett försäljningsvärde. Samtidigt tar SÖRAB emot och ger bort saker som dessa organisationer samlat in, men som de bedömer att de inte kan sälja. Detta samarbete gör att Returchansen inte konkurrerar med välgörenhetsorganisationer utan snarare tydligt visar på att allt som kommer till SÖRAB:s anläggningar inte är avfall.
Bredd av saker
Exempel på saker som tas emot och skänks vidare på Returchansen är: leksaker, böcker, mindre möbler, tallrikar, bestick, glas, speglar mm. Denna bredd av saker gör att Returchansen riktar sig till alla invånare. Konceptet verkar i två olika miljöer: Solna Returpunkt är en butiksyta i Solna centrum och Vallentuna Returpark är en ÅVC i Vallentuna. De har olika målgrupper men konceptet Returchansen fungerar bra på båda ställena. Eftersom det är både besökarna som ger och tar saker så blir utbudet per automatik målgruppsanpassat.
Returchansen uppskattas av besökarna på flera sätt, både i värdet av produkter som kommer in och att man uppskattar att SÖRAB försöker minska avfallsmängderna. SÖRAB arbetar mycket med att sakerna som finns på Returchansen ska vara hela och rena även om de kan ha vissa skavanker. Det finns utmaningar när besökare vill skänka saker som troligen inte kommer gå att ge bort. SÖRAB tar ändå emot dessa och gör ett försök, innan de annars går till materialåtervinning. Det har även funnits utmaningar med att personer vill ta många fler saker än vad som är tillåtet. SÖRAB arbetar därför ständigt med ett trevligt bemötande och med att förklara konceptet och varför det finns begränsningar. Att vara tydlig i kommunikationen kring vad Returchansen är gör att risken för missförstånd minskar.
Framöver behöver SÖRAB fördjupa förståelsen för utmaningar som kan följa på kommande förslag, som produktpass och producentansvar. I praktiken är det svårt att överblicka vad det innebär att producenten ska bekosta återvinningen då det beror på flera faktorer som producenterna inte styr över.
Att delta i Usereuse ger SÖRAB möjligheten att utöka vår kunskap och vårt nätverk inom återanvändningsbranschen, primärt kring textilier, samt få en förståelse för hur företag som arbetar med dessa produkter ser på produkternas nuvarande och framtida användning.
Myrorna, outletbutik i Botkyrka
I direkt anslutning till Myrornas nya produktionsenhet i Botkyrka har det öppnats en outletbutik med konceptet att minska exporten och ge varorna en till chans innan det går på export. Tanken med detta för Myrorna nya koncept är att hitta ytterligare ett sätt att öka avsättningen och försäljningen i Sverige och på så sätt minska exporten. Här ges varor som av någon anledning inte sålt i ordinarie butiker en andra chans och här kan varor säljas som det finns stora volymer av. Butiken fungerar också som en ventil för insamlingen, då inflödet ibland styrs om direkt till outleten när det är för stora volymer att hantera i produktion. Detta gör att möjligheten till riktiga fynd finns.
Här är fokus på volym och lageromsättning med en annan prisbild än i ordinarie butiker. I butiken finns alla produktkategorier representerade som finns i Myrornas ordinarie sortiment så som mode, inredning, el, böcker, möbler med mera.
Kräver inga transporter
Framgångsfaktorerna är flera. Butiken ligger i direkt anslutning till produktionsenheten, det gör att inga extra transporter krävs för att varuförsörja och hanteringen kräver få personaltimmar. Prissättningen, med enhetspriser, och för mode och hemtextil, kilopriser gör att hanteringen av varorna kräver färre personaltimmar än i ordinarie butiker. Butiken har också fått ett högt inflöde från kunder som kommer och lämnar textil och inredning för återbruk, då det är enkelt att stanna med bilen precis utanför.
Utmaningar handlar både om: att hitta den rätta känslan i det nya konceptet så denna butik upplevs annorlunda jämfört med ordinarie butiker; att säkerställa processer för påfyllning i butiken för att kundupplevelsen ska vara positiv, att identifiera kunden och hitta rätt väg i kommunikation och marknadsföring samt att hitta balansen mellan prisnivån och omsättningshastigheten.
Framöver ligger utvecklingsfokus på att skala upp och få en ökad omsättning och större lönsamhet utifrån utmaningarna.
Att vara med i projektet Usereuse ger Myrorna ett bredare perspektiv på människors beteenden och tankar kring cirkularitet. Det är också värdefullt att få ta del av andra branschers perspektiv och resonemang i frågan.Caroline Andermatt, Myrorna
