Bild: Åsa Strand
Om DynamO-projektet
Invasiva främmande arter är ett stort hot mot biologisk mångfald, men förvaltning av dessa arter i havet hindras av bristande kunskap om deras förekomst och spridning. Att lyckas med åtgärder mot marina invasiva arter är också notoriskt svårt.
Det invasiva stillahavsostronet etablerade sig i Sverige 2006 och är nu en mycket utbredd art i Bohuslän med förekomster på >1000 ostron per kvadratmeter på vissa platser. Arten har också hittats längre söderut längs svenska västkusten, även om tätheterna där är lägre. Arten kan orsaka både negativa och positiva effekter på kustnära ekosystem och har dessutom ett stort kommersiellt värde vilket gör förvaltning av arten utmanande.
Målet med DynamO-projektet är att underlätta förvaltning av marina invasiva främmande arter med ett kommersiellt värde, och genom det bidra till uppfyllandet av både ekologiska och socioekonomiska mål i enlighet med principer om cirkulär ekonomi och hållbarhet. Stillahavsostronet kommer att användas som en fallstudie där en dynamisk förvaltningsmodell utvecklas baserad på en zonering av den svenska kusten med specifika förvaltningsmål och åtgärder inom varje zon.
DynamO-projektet kommer bland annat att undersöka utbredning, tolerans och spridningspotential hos arten, utvärdera olika metoder för att rensa bort ostron i områden där de orsakar problem och undersöka vilken miljöpåverkan som åtgärderna kan ha. Alla åtgärder kommer även att utvärderas ur ett ekonomiskt kostnadsnyttoperspektiv. Projektet kommer även att undersöka möjligheterna att ta vara på de bortrensade ostronen som en ny resurs för utveckling av nya produkter vilket bidrar till att skapa cirkulära flöden och ökar förutsättningarna för en ekonomiskt hållbar förvaltning.
Projektet kommer att ge viktig information om de processer som påverkar spridning av invasiva främmande arter i allmänhet, och Stillahavsostron i synnerhet, och kommer ge en vetenskaplig grund för utveckling av realistiska förvaltningsalternativ. Principerna i modellen kan även användas som underlag för utveckling av förvaltningsstrategier för andra marina invasiva arter. Detta verktyg kan därmed stödja olika myndigheter i deras arbete för att minska de negativa effekterna av invasiva arter på miljö och samhälle samtidigt som fördelarna med arterna utnyttjas, vilket bidrar till att stödja en hållbar utveckling i förhållande till nationell och internationell lagstiftning, nationella miljömål, generationsmål och Agenda 2030.
Projektet består av fyra arbetspaket
AP1: Ramverk för en dynamisk förvaltningsmodell för stillahavsostron (IVL leder)
I detta arbetspaket kommer vi att identifiera de komponenter som ska ingå i förvaltningsmodellen i nära samarbete med vår referensgrupp och relevanta intressentgrupper. Vi kommer också att sammanställa kunskap om befintliga och nya förvaltningsmetoder kopplat till invasiva arter.
En kostnadseffektivitetsanalys kommer också att utföras för de rensningsmetoder och förvaltningsstrategier som testas i projektet.
AP2: Verktyg för att förutsäga ytterligare spridning av stillahavsostron (GU leder)
I detta arbetspaket kommer vi att undersöka reproduktiv framgång och anpassningsförmåga hos stillahavsostronet till miljöer med låg salthalt för att förutsäga framtida expansionsrisker in i Östersjön samt identifiera habitat med förhöjd risk för invasion. Detta arbete kommer att omfatta både experimentellt arbete samt oceanografisk spridningsmodellering.
AP3. Förvaltningsmetoder för områden där invasionen är i ett tidigt skede (UiA leder)
I detta arbetspaket kommer vi att utforska det sydligaste utbudet av stillahavsostron genom att kartlägga geografisk utbredning och samla in data för att göra populationsmodellering. Vi kommer också att utvärdera olika rensningsmetoder som är lämpliga för områden med låga tätheter (där invasionen är i en tidig fas).
Arbetsinsatsen som krävs samt miljöpåverkan av skördetekniker i områden med låg densitet kommer också att kvantifieras och utvärderas.
AP4. Förvaltningsmetoder inom områden med permanent etablering (IVL leder)
I detta arbetspaket kommer vi att undersöka vilka förvaltningsmetoder som är lämpliga för områden med höga tätheter av stillahavsostron. Vi kommer att kartlägga utvalda lokaler både före och efter att rensningsmetoder testas och utvärdera både miljöpåverkan och arbetsinsatser som krävs för olika metoder.
Förutsättningar för resursanvändningen av de skördade ostronen (som kommer från områden utanför godkända produktionsområden) kommer även att undersökas och testas i projektet.
Work package (WP) | Research question (RQ) | Hypotheses (if applicable) | Expected results / Deliverables (D |
|---|---|---|---|
WP1: Dynamic management model for Pacific oysters. | RQ1.1 Which components must be included in a dynamic management model and how should the framework be structured to enable strategic decisions related to management of economically important invasive species? RQ1.2 Which management options are available for the selected components in the proposed framework? RQ1.3 What are the benefits and costs of different management methods for specific components in the framework? | H1.1 Commercially valuable invasive species can be managed in a cost-efficient way that allows for mitigation of the negative impacts while benefits are optimized. | D1.1 Publication of a dynamic management model for Pacific oysters. In D1.1 the synthesis of the work performed in WP1-4 will be reported in the form of a scientific manuscript to be submitted to Ambio. D1.2 Final project report including management model and recommendations for monitoring of performed and/or proposed activities. The synthesis of the work performed in WP1-4 will be reported in a popular science report aimed at stakeholders identified in the stakeholder mapping. |
WP2: Tools to predict further dispersal of Pacific oysters | RQ2.1 What proportion of Pacific oysters in Swedish waters are able to reproduce successfully in Baltic Sea salinity conditions and does this differ between populations? RQ2.2 What is the likelihood of range expansion of Pacific oysters into the southern Baltic Sea and which habitats are at risk of invasion? | H2.1 The reproductive success among individuals of Pacific oysters is affected by salinity and varies between populations from low salinity and high salinity areas. H2.2 Habitats at risk of invasion can be identified using ecological niche modelling and oceanographic trajectory modelling. | D2.1 Publication of recruitment and adaptation potential of Pacific oysters in low salinity areas. D2.2 Publication of the likelihood of range expansion of Pacific oysters into the Baltic sea including environmental niche modelling and oceanographic trajectory modelling. |
WP3: Management options in early invasion stages | RQ3.1 Where is the southernmost range of Pacific oysters and what densities of oysters can be found south of Gothenburg? RQ3.2 What physical management options are feasible in areas where an invasion is in its early stages? | H3.1 The densities of oysters decrease with decreasing salinity. H3.2 Manual destruction/harvesting of oysters is a cost-effective measure to manage Pacific oysters in low density areas. | D3.1 Publication of a population model of Pacific oysters along the Swedish coastline with biomass and abundance estimates in different invasion zones. The results from the model will be integrated into the final report. D3.2 Projections of suitable oyster habitats will be made available to stakeholders in the form of .shp files. |
WP4: Management options in permanent invasion stages | RQ4.1: What management options are feasible in areas where an invasion is in its late stages? RQ4.2: How can oysters harvested outside of designated production areas for aquaculture be utilized as a resource? | H4.1 Negative effects of reef forming Pacific oysters can be mitigated using mechanic harvesting techniques. H4.2 Wild Pacific oysters can be processed into high-value fish feed | D4.1 Report of potential use of harvested Pacific oysters. |
Fakta om DynamO-projektet
Period: 2021-2024
Budget: 4 MSEK
Samarbetspartner: Kungliga Tekniska Högskolan, Göteborgs Universitet, Universitetet i Agder
Finansiär: Naturvårdverket
Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. / FORMAS