Nyhet 2016-01-20

IVL identifierar källor till utsläpp av mikroplaster i havet

Regeringen vill minska spridningen av mikroplast i miljön. Som en del i det arbetet fick IVL i höstas Naturvårdsverkets uppdrag att identifiera källor och spridningsvägar av mikroplaster i havet. Utredningen ska vara klar senare i vår.

– Det som gör att just mikroplastpartiklar är ett allvarligt problem jämfört med annat mikroskräp är att utsläppen ökar samtidigt som plast bryts ner väldigt långsamt, säger Kerstin Magnusson, ekotoxikolog vid IVL Svenska Miljöinstitutet.

Mikroplastpartiklar i havsmiljön kan ha olika ursprung; de kan vara fragment av större skräpbitar men de kan också utgöras av avsiktligt tillverkade mikropartiklar, som till exempel mikroplastpellets som används som råvara i plastindustrin eller som ingredienser i hygienprodukter. En av tillförselvägarna är avloppsreningsverken. Kerstin Magnusson har i en tidigare studie visat att det släpps ut avsevärda mängder mikroplast med det utgående vattnet från reningsverken. Från Henriksdals reningsverk rör det sig om många miljoner plastpartiklar varje timme om man inkluderar partiklar i storleken mellan 0.02 och 5 millimeter.

– Eftersom plastpartiklarna bryts ner så långsamt kommer halterna i miljön oundvikligen att öka så länge tillskottet via avloppsreningsverk och andra tillförselvägar fortsätter. Därför är det viktigt att avloppsreningsverken utvecklar sina metoder för att förhindra utflödet av partiklar till miljön. Men ännu viktigare är förstås att mängden mikroskräp i avloppsvattnet som lämnar hushåll och industrier minskar, säger Kerstin Magnusson.

Kemikalieinspektionen har i en utredning som förra veckan överlämnades till regeringen föreslagit ett nationellt förbud mot försäljning av kosmetiska produkter ”som sköljs av” och som innehåller mikrokorn av plast. Med mikrokorn av plast menas de plastpartiklar som avser att ha en rengörande eller skrubbande effekt, som till exempel duschkrämer med kroppsskrubbande funktion.

Mikroplaster från kosmetiska produkter utgör en liten andel av den totala mängden mikroplaster i den marina miljön, men det är en onödig källa som kan åtgärdas relativt enkelt, säger Kerstin Magnusson.

Mikroplast är små plastpartiklar som är mindre än 5 millimeter. De tas upp av vattenlevande djur som musslor och plankton som filtrerar vattnet för att få i sig föda och då också får i sig partiklarna. Det finns misstankar om att mikroplaster kan vara mer skadliga för djurlivet än större skräp, bland annat eftersom de mikroskopiskt små partiklarna fungerar som transportörer av organiska miljögifter och tungmetaller.

Kontaktperson
Kerstin Magnusson Tel. 010-788 69 07 E-post: kerstin.magnusson@ivl.se