I år fyller IVL Svenska Miljöinstitutet 50 år. Det uppmärksammar vi genom att göra nedslag i vår miljöforskning
med inlägg, berättelser och bilder som kopplar samman historia och nutid.


Från enbart fysik till hela människan och organisationen – IVL:s arbetsmiljöhistoria

Under IVL:s första 50 år har både samhället och synen på arbetsmiljöfrågor förändrats, och det har även sättet att arbeta med och forska om arbetsmiljö. Det konstaterar Ann-Beth Antonsson som är ansvarig för arbetsmiljöverksamheten vid IVL och hon har varit med under många av IVL:s 50 år. Här kommer hennes berättelse:

På 1970-talet startades IVL:s arbetsmiljöverksamhet. Fokus låg då på att använda våra laboratorieresurser inte bara för analys av miljöprover utan också för arbetsmiljöanalyser. Gradvis utökades verksamheten till att omfatta också mätningar av luftföroreningar, sedan till att innefatta också buller och belysning och åtgärder för att minska arbetsmiljöriskerna.

Under de senaste decennierna har vår arbetsmiljöverksamhet gradvis börjat arbeta med frågor som kopplar till det mer komplexa arbetslivet, där arbetsmiljö även innefattar sådant som trivsel och arbetsklimat, hur arbetet organiseras och ledarskap.

Ett av våra första projekt som rörde det som då kallades psykosocial arbetsmiljö, idag organisatorisk och social arbetsmiljö var en checklista; Checklista om trivsel och arbetsklimat som gavs ut 1996. Den har därefter uppdaterats och används fortfarande.

Från teknik till teknik och organisation

Även synen på vad som krävs för att skapa en god arbetsmiljö har förändrats. Från att arbetsmiljörisker främst var ett tekniskt problem som löstes med tekniska åtgärder, har de organisatoriska frågorna har blivit allt viktigare. IVL:s fokus har utvecklats till att innefatta hur man kan utveckla ett fungerande arbetsmiljöarbete. Man kan sammanfatta utvecklingen med att vi började med Vad – fokus låg då på de risker som fanns i den fysiska arbetsmiljön och hur de kunde elimineras eller åtminstone minskas. Vi arbetar fortfarande med Vad, men har kompletterat med Hur, dvs. hur man gör för att skapa en god arbetsmiljö och ett fungerande arbetsmiljöarbete.

Arbetsmiljöarbetet har utvecklats mot att vara en del i en alltmer komplex verksamhetsstyrning, som också innefattar andra aspekter som man måste ta hänsyn till som miljö, socialt ansvarstagande, kvalitet, säkerhet och ekonomi.

Med detta nya perspektiv tar vi oss an de utmaningar som det nya arbetslivet innebär. Vi har t.ex. utvecklat en modell för hur arbetsmiljöarbete för anställda i bemanningsföretag kan drivas och håller precis på att starta ett liknande projekt om entreprenörer, vilka blivit allt vanligare i det svenska arbetslivet. Att skapa en god arbetsmiljö för och tillsammans med entreprenörer som endast tillfälligt och ofta under kort tid finns på arbetsplatsen är en utmaning. Ett exempel på en försvårande omständighet är kommunikationen med utländska entreprenörer, med begränsade kunskaper både i svenska och engelska.

En intressant möjlighet att vässa arbetsmiljöarbetet är att integrera det med annan verksamhetsstyrning. Vi har i ett projekt om levande ledningssystem visat hur det kan göras. I ett pågående projekt undersöker vi hur arbetsmiljöarbetet vid vård i hemmet kan integreras med patientsäkerhet.

Även om vi numera arbetar mycket med Hur, så släpper vi inte Vad. Det räcker inte att ha bra former för arbetsmiljöarbetet, om man inte vet hur risker ska bedömas eller åtgärdas. De checklistor om arbetsmiljön i olika branscher som vi började utveckla på 1980-talet och som produceras av Prevent finns och används fortfarande och är mycket uppskattade bland annat av småföretag. I många av våra nya projekt ingår också bedömning av arbetsmiljön och förslag på åtgärder, om än i en moderniserad form. Numera sprids mycket av våra resultat via webben och speciellt uppskattade är de webbplatser som riktar sig till olika branscher och som beskriver god praxis för arbetsmiljön i branschen, till exempel Allt om städ, Svetsa Rätt och ArbetsmiljöVA.

Webben ger nya möjligheter att kommunicera arbetsmiljökunskap. Exempelvis innehåller många av våra nya webbplatser korta filmer som visar god arbetsmiljöpraxis, t.ex. god arbetsteknik vid städning. Dessa filmer och webbplatserna kan användas vid arbetsmiljöutbildningar som är anpassade till branschen. Vi utnyttjar också möjligheterna till interaktivitet, vilket innebär att användaren kan få skräddarsydda råd. En avancerad form av interaktivitet ingår exempelvis i det nya webbverktyg, KemiRisk om kemisk riskbedömning som är under utveckling.

Från analyser, mätningar och råd om åtgärder till intervention och implementering

En av de mest spännande förändringar som vi genomgått är att frågan om hur man lyckas förbättra arbetsmiljön och arbetsmiljöarbetet har blivit allt viktigare. Idag diskuterar vi ofta interventioner och hur man kan lyckas implementera en förändring, t ex i en bransch eller bland småföretag. Under några decennier har vi arbetat med utvärdering som ett viktigt redskap för att lära oss hur arbetsplatser uppfattar och tar emot arbetsmiljökunskap och hur förändringsarbetet går till men också varför arbetsmiljön ibland inte förbättras.

I våra projekt arbetar vi idag betydligt mer än tidigare med att också sprida våra resultat och anpassa dem för att de ska bli så lätta att implementera som möjligt. Detta görs parallellt med att vi kontinuerligt lär oss alltmer om hur förändringsarbetet går till, vilka hinder och möjligheter som finns.

Under senare år har vi exempelvis drivit flera lyckade nätverksprojekt där nätverken blir en plattform för att diskutera förändringsarbetet. I många av våra projekt arbetar vi också med en mer komplex spridningsstrategi, för att når ut bättre. Ett exempel på det är att webbplatsen Svetsa Rätt är utvecklad för att kunna användas inte bara inom svetsande företag utan också av svetslärare i yrkesutbildning av svetsare. Detta ger en möjlighet att lära ut god arbetsmiljöpraxis till svetsare redan innan de börjat arbeta.

Ett av våra spännande projekt som handlar just om intervention och implementering är ett EU-projekt, SESAME, med partners från nio länder, som bland annat handlar om att visa på goda exempel på hur man lyckats nå ut till och förbättra arbetsmiljön i små företag. Det är en lång väg från checklistor som stöd för småföretag till komplexa analyser av varför vissa program och verktyg lyckas förbättra arbetsmiljön i småföretag och andra inte lyckas. En analys av de goda exemplen ger möjlighet att öka förståelsen för vad som fungerar i olika grupper av småföretag och vilka kontextuella faktorer som har betydelse. Genom att använda oss av Realistisk utvärdering (enligt Pawson) kan vi svara på frågor som ”what works, for whom and under what circumstances”.

Förebyggande arbetsmiljöarbete i skuggan av individens livsstil

En påtaglig förändring under de senaste decennierna är att fokus i arbetsmiljöforskning flyttats från risker på arbetsplatsen till individen och särskilt individens livsstil och dess betydelse för hälsan. Det finns många förändringar som på olika sätt bidragit till detta, exempelvis försvagningen av företagshälsovårdens arbete med förebyggande arbetsmiljöarbete och deras ökade fokus på hälsa, livsstil och hälsopromotion.

I en av våra senaste rapporter - Användning av företagshälsovård inom kommuner och landsting - beskriver vi hur detta nya arbetsmiljölanskap ser ut inom den offentliga sektorn. Vi undersöker även i ett pågående projekt vilken betydelse HR har för arbetsmiljön och arbetsmiljöarbetet, eftersom HR gradvis har börjat ta över en allt större del av arbetet med arbetsmiljön.

Vår slutsats, baserat på vår egen forskning, är att det inte får bli en fråga om antingen livsstil eller förebyggande arbetsmiljöarbete på arbetsplatserna. Båda delarna behövs. Den risk vi löper idag är att arbetsmiljökunnandet tunnas ut och då blir det lättare att ”glömma bort” det förebyggande arbetsmiljöarbetet och istället ta arbetet med hälsofrämjande som intäkt för att man bryr sig om arbetsmiljön. Vi har arbetat mycket med arbetsmiljön under de senaste femtio åren, men det betyder inte att alla problem är lösta. Det finns fortfarande besvärliga arbetsmiljöer där det förebyggande arbetet är viktigt.

Och ändå är mycket av vår gamla forskning fortfarande relevant

Ibland får man intrycket att det som är gammalt är omodernt och oanvändbart. Delvis är det förstås sant, men det stämmer definitivt inte för resultaten från IVLs arbetsmiljöforskning. Exempelvis används checklistorna vi utvecklat för olika branscher fortfarande i stor omfattning. Vi var tidigt ute med webbplatser om arbetsmiljö och som stöd för arbetsmiljöarbetet. KemiGuiden landerades några år in på 2000-talet och den har fortfarande många besökare och uppdateras löpande. Flera av våra webbplatser är exempel på uthålliga verktyg som stöd för arbetsmiljöarbetet.

Vi får ofta frågor som anknyter till våra gamla projekt, bland annat om allergiframkallande isocyanater, skärvätskor och svetsning. Lärdomarna från projekt där vi studerat hur arbetsmiljöarbetet fungerat använder vi fortfarande som underlag vid planering av nya projekt där vi utvecklar nya former, arbetssätt och verktyg som på ett mer effektivt sätt ska bidra till en god arbetsmiljö. Kunskap handlar om att bygga upp ny kunskap genom att ständigt samla in erfarenheter från tidigare forskning och erfarenheter från arbetsplatsernas arbetsmiljöarbete, analysera, systematisera och utgående från gjorda erfarenheter testa nya och förhoppningsvis bättre metoder för att skapa goda arbetsmiljöer.

Och hur blir de kommande femtio åren?

Vi är inne i en snabb omvälvning av arbetslivet, där det sker en uppdelning, en fragmentisering av företag och där en arbetsplats inte längre är samma sak som ett företag. På de moderna arbetsplatserna utförs arbetet av många olika aktörer, många svenska men också många från andra länder och ibland t o m på distans från andra sidan av klotet. Dessa förändringar kommer med stor sannolikhet att ha stor betydelse både för framtidens arbetsmiljöer och för arbetsmiljöforskningen. I denna komplexa värld, är kunskap både om Vad som är en god arbetsmiljö och Hur den skapas av stor betydelse. IVLs arbetsmiljögrupp arbetar redan med dessa frågor och vi kommer att fortsätta utvecklas för att möta också de nya utmaningarna.

Arbetsmiljön har en lång historia

  • På 1970-talet började intresset för arbetsmiljö växa i Sverige, ett knappt decennium efter det att miljöfrågorna lyftes upp på dagordningen och på tidningarnas löpsedlar.
  • Arbetsmiljö kan i ett modernt perspektiv tyckas vara ett nytt begrepp som uppmärksammats först under 1900-talet. Men det stämmer inte. Redan på 1600-talet skrev läkaren Bernardo Ramazzini boken De Morbis Artificum Diatriba ("Arbetares sjukdomar").
  • I Sverige infördes Yrkesfarelagen 1889, men arbetsmiljörisker hade uppmärksammats även tidigare. Bland annat inom krigsmakten och vid farliga verksamheter som malmbrytning i Falu koppargruva, fanns redan på 1600-talet säkerhetsregler och ett omhändertagande av de som skadades i arbetet. Delvis handlade detta om att ha fungerande soldater/arbetskraft vilket är långt ifrån dagens värderingar att alla ska ha rätt till en god och söker arbetsmiljö.