Image of the riverfront in Kungsbacka, outside of Gothenburg Sweden. A bridge crossing a small river with a few boats docked by the side.  Houses on the right of the bridge and a road to the left.

Vi lärde oss om hur man jobbar med nytänkande och innovation

Allmännyttiga Eksta Bostads AB i Kungsbacka driver frågor om hållbarhet och alternativa energikällor. Nu ville man tillsammans med IVL Svenska Miljöinstitutet undersöka möjligheten till fjärde generationen fjärrvärme.

Sverige anses ligga i framkant i att ta tillvara restvärme från fjärrvärme. Men när det kommer till att utnyttja värme från källor med lägre temperatur, från exempelvis gamla gruvschakt, kollektivtrafik eller lågtempererade processer i industrier, så har Sverige inte varit först på bollen. Det hindrar inte att en av Europas främsta experter på området är svensk. Hon heter Kristina Lygnerud och arbetar på IVL Svenska Miljöinstitutet.

– Sverige har slagit sig till ro efter att ha varit tidig ute med de första generationerna av fjärrvärme. Men nu när steget ska tas från den tredje generationen till den fjärde så går det lite trögt.

Min vision är att städer och bostadsområden ska värma upp sig själva, säger hon. 

Kristina Lygnerud, som delar sin tid mellan IVL och Högskolan i Halmstad, fick kontakt med Eksta bostäders vd Christer Kilersjö under ett seminarium som landshövdingen i Halland hade kallat till. Kristina Lygnerud var en av föredragshållarna.

– Landshövdingen tyckte att Halland behövde en bättre energistrategi. Vi försökte hitta konkreta projekt där vi kunde räkna på hur den nya tekniken skulle fungera, säger hon.

Christer Kilersjö:
– Vi har samarbetat med IVL flera gånger tidigare och har väldigt goda erfarenheter av det. Här såg vi en chans att testa ny teknik i mindre skala.

Projektet skulle genom simulering undersöka möjligheten att införa fjärde generationen fjärrvärme i nybyggnationer i bostadsområdet Särö i Kungsbacka. Särö har en historia som semesterort för välbärgade göteborgare och där byggs nu radhus och flerbostadshus av en privat fastighetsägare och bostadsrättsföreningen där Eksta är fjärrvärmeleverantör.

Frågan har inte undersökts på detta sätt tidigare och det ansågs ha så pass stort samhällsintresse att staten via Stiftelsen IVL gick in och stod för halva projektsumman, vilket gjorde det till ett samfinansprojekt.

Eksta strävar efter att maximera andelen förnyelsebar energi i sina bostäder och som ett led i detta har företaget gjort stora investeringar i solvärme. Just solvärme anses särskilt lämpligt i system med lågtempererad fjärrvärme.

– Vi tänkte att det skulle vara ypperligt att nyttja solvärme för att värma upp bostäderna. Det finns en stor potential att utnyttja fjärde generationens teknik med solvärme, säger Christer Kilersjö.

Förutom Kristina Lygnerud från IVL, som ledde och koordinerade projektet, medverkade också forskare vid högskolan i Halmstad. Även företaget BG Dahlman fanns med, de har lång erfarenhet av att tekniska lösningar i fjärrvärmesystemet. För Eksta Bostad innebar det en chans att jobba nära kvalificerade forskare.

Chriister Kilersjö, Eksta bostäder:

Vi lärde oss konkreta saker men vi lärde oss också mer generellt hur man jobbar med utveckling och innovation. Det öppnar för ett synsätt att pröva nya saker. Att tröskeln för att pröva något nytt blir lägre. Det gör oss till en mer attraktiv
arbetsgivare.

Med 4GHD försvinner behovet av varmvattencirkulation i huset, vilket kan ge stora besparingar. Varmvattencirkulation används för att varmvattnet i rören inte ska svalna alltför mycket, det ska hållas varmt så att den som vill ha varmvatten i kranen inte behöver spola i flera minuter. Det medför oundvikligt stora energiförluster. Med 4GHD installeras istället värmeväxlare i varje lägenhet vilket innebär energibesparingar. Dessa lägenhetsväxlare eliminerar också risken helt för legionellabakterier vilket annars setts som ett problem.

Resultaten visade att 4GDH ökar energieffektiviteten i byggnader och är kostnadseffektiv, framförallt i fastigheter med 10-15 lägenheter. Om det är fråga om större fastigheter blir besparingen mindre eller uteblir helt, eftersom det då kostar mer att installera växlare i varje lägenhet än att ha en gemensam växlare i husets bottenplan. Så det tycks alltså inte vara tekniken som är det största hindret för ett bostadsföretag att våga ta steget från den tredje till den fjärde generationen fjärrvärme. Istället handlar stötestenarna om lagar, avtal mellan parterna och tillit.

Kristina Lygnerud som är ekonom förklarar:
– De stora fjärrvärmeföretagen får inte längre full rådighet över affären. Istället för att förbränna skogsspill och annat bränsle i sina egna ugnar innebär det nya att engagera sig i relationer med många små värmeleverantörer. Man får en djup kundrelation som varar väldigt länge. Eksta visade sig vara öppna för en sådan och var nyfikna på att förstå detta, säger Kristina Lygnerud.

Att ändra på något som fortfarande fungerar kan vara jobbigt. Men 2050 ska det inte finnas fossila källor, biomassan kommer inte att räcka till och mängderna avfall kommer att vara mindre, framhåller Kristina Lygnerud. Då finns inte så mycket val om man vill hålla på med fjärrvärme säger hon.

En omställning underlättas av att byggherren också är fastighetsägare som Eksta Bostäder. Men företaget stötte ändå på patrull eftersom värmen levereras in i lägenheten.

– Vi kommer längre in i lägenheten rent avtalsmässigt. Vem ska hantera om det läcker i huset? Och hur ska vi ta betalt för detta? Där hamnade vi i problem, säger Christer Kilersjö.

Projektet var en undersökning och inte ett implementeringsprojekt. Det blev inte fjärde generationens fjärrvärme på Särö. Först måste Eksta hitta avtalsmässiga svar på de frågor som uppstått.

– Vi har inte kommit så långt än. Här ville vi undersöka om det är möjligt och det är det.. Men det finns med i tankarna och vi har lärt oss massor om fjärrvärme under projektet som vi har nytta av, säger Christer Kilersjö.

Om projektet:

Projektets namn: Analys av fjärde generationens fjärrvärmeteknik jämfört med tredje generationen

Samfinansprojektet leddes av: Kristina Lygnerud på IVL Svenska Miljöinstitutet

Projektdeltagare: medarbetare vid Högskolan i Halmstad, Sebastian Welling, IVL Svenska Miljöinstitutet, Christer Kilersjö på Eksta Bostads AB och Bengt-Göran Dalman på BG Dalman AB.

Rapporten publicerades av: Energiforsk AB och projektet ingår i forskningsprogrammet Future Heat.

Rapportens namn: Analysis of 4th Generation District Heating Technology Compared to 3rd Generation, Energiforskrapport 2018:548

Vill du veta mer?

Jag vill bli kontaktad

Vi hjälper dig med dina utmaningar, hur omfattande eller små de än är. Skriv in dina kontaktuppgifter och välj vilket område du vill veta mer om, så kontaktar vi dig.

Prenumerera på våra nyhetsbrev