röda flervåningshus

”Vi hoppas att samarbetet med IVL leder till en ny branschstandard”

Sveriges Allmännytta efterlyste ett sätt att beräkna och följa upp klimatpåverkan som deras drygt 300 medlemsföretag kunde samlas kring. IVL Svenska Miljöinstitutet utvecklade en metod för klimatbokföring anpassad till både små och stora bostadsföretag. Det visade sig att allmännyttan har kommit långt på vägen mot fossilfrihet.

– Det ser bra ut för många av våra bolag. Målet om fossilfrihet kommer att nås snabbare än 2030. Det hade vi ingen aning om innan vi började detta arbete, säger Patrizia Finessi som är expert på miljöfrågor på Sveriges Allmännytta och som arbetar med Klimatinitiativet.

Allmännyttans Klimatinitiativ startade 2018 med syftet att minska utsläppen av växthusgaser. De övergripande målen är en fossilfri allmännytta senast 2030 och en minskad energianvändning med 30 procent.

Frågan var hur detta ska beräknas, hur det ska redovisas och följas upp. Det saknas idag branschstandard för att redovisa bostadsföretags klimatpåverkan. Visserligen är bostadsföretagen duktiga på att beräkna utsläppen från sin energiförbrukning men ofta använder de olika beräkningsmetoder. Här efterfrågade man dessutom ett helhetsperspektiv som omfattar hela verksamheten och där både direkta och indirekta utsläpp inkluderas.

– Vi ville också att det skulle vara enkelt för våra medlemmar. Vi vill luta oss mot forskning som grund för Klimatinitiativet, säger Patrizia Finessi.

Ett instititut som de "kunde lita på och som har vetenskaplig tyngd"

Det var här IVL Svenska Miljöinstitutet kopplades in. Sveriges Allmännytta ville samarbeta med ett institut som de ”kunde lita på och som har vetenskaplig tyngd”. IVL Svenska Miljöinstitutet har djup kunskap och en lång tradition av att beräkna klimatpåverkan och många års erfarenhet av livscykelanalyser. Metoden de tog fram uppfyller kraven för hållbarhetsredovisning men skräddarsyddes för fastighetsbranschen.

– Vi ville skapa en metod som passar för det stora och för det lilla bostadsföretaget. Det skulle vara möjligt för alla att vara med, annars har det ingen värde. Samtidigt skulle de som är duktiga kunna utmana sig själva, säger Annamaria Sandgren som ledde arbetet från IVL:s sida.

Samarbetet tog avstamp i ett antal workshopar tillsammans med en referensgrupp där tio allmännyttiga bostadsföretag ingick. Där fanns det relativt lilla Gotlandshem och det stora Malmö Kommunala Bostäder. Där gick man igenom kraven i Greenhouse Gas Protocol (GHG-protokollet), en internationell standard för redovisning av klimatpåverkan. Där gjordes också analyser av systemgränser och vad som är väsentligt att ha koll på. Vilka kategorier av utsläpp är relevanta och rimliga att ha med?

Att dra gränser och fastställa omfattningen var en av de viktigaste och svåraste sakerna, säger Annamaria Sandgren.
– Det tog lite tid innan vi hade bestämt oss. Vi har eftersträvat enkelhet och därför exkluderat utsläpp som är förhållandevis små eller som bostadsföretaget inte kan påverka.

Utsläppsmoduler med olika ambitionsnivå

De direkta utsläppen är i sammanhanget relativt lätta att beräkna. De indirekta är svårare samtidigt som de kan vara betydande. Ofta krävs schabloner och antaganden och de ska ligga så nära verkligheten som möjligt. Hur beräknar man exempelvis de boendes klimatpåverkan när man inte får följa upp deras hushållsel eller vet om de kör bil eller inte?

Modellen som arbetades fram består av olika utsläppsmoduler så att bostadsföretagen själva kan bestämma vilken ambitionsnivå de vill lägga sig på. Det finns en grundmodul där egna direkta utsläpp och utsläpp från köpt energi ingår. I de andra tilläggsmodulerna kan bostadsföretagen välja att inkludera ett eller flera av följande: klimatpåverkan från tjänsteresor, och klimatpåverkan från de boendes utsläpp.
– När det gäller tjänsteresor är det inte en så stor post, men det är en viktig symbolfråga, säger Annamaria Sandgren.

De tre stora utsläppsposterna är generellt energi, byggmaterial och de boendes bilkörning. För nyproduktion används Byggbranschens Miljöberäkningsverktyg som beräknar utsläppen kopplade till produktion och transport av byggmaterial. När det gäller de boendes bilkörning visar metoden hur man enkelt kan få en uppfattning hur stora dessa utsläpp är i förhållande till övriga utsläpp.

Redskap och gemensam metod för klimatbokslut

– Att jobba med de boendes mobilitetsvanor är ett relativt nytt område för många bostadsföretag. Här är potentialen dock stor och här finns mycket ett bostadsföretag kan göra, säger Annamaria Sandgren.

Arbetet pågick i drygt ett år. Så här i efterhand ser Patrizia Finessi på Sveriges Allmännytta att projektet hade kunnat ta mer tid.
– När man startar något nytt vet man inte hur omfattande det blir. Man upptäcker saker man inte hade kunnat förutse, till exempel behövde vi fler emissionsfaktorer.

Resultatet är ett redskap och en gemensam metod så att bostadsföretagen enkelt kan göra ett klimatbokslut. Våren 2020 hade 178 medlemsföretag anammat modellen, alltså över hälften av Sveriges Allmännyttiga bostadsföretag. Patrizia Finessi hoppas att även andra bostadsföretag än de allmännyttiga ska börja mäta sin klimatpåverkan.

– Jag hoppas att det ska bli en branschstandard. Ju fler bolag som gör på samma sätt, desto enklare och billigare blir det för oss eftersom vi inte behöver efterfråga speciallösningar.

Enligt Patrizia Finessi har arbetet ökat klimatkompetensen inom Sveriges Allmännytta.
– Det har varit ett lärande om vad som har klimatpåverkan och vad som inte har det. Det hjälper oss att fatta andra beslut, att satsa på rätt saker, säger Patrizia Finessi.

Vill du veta mer?

Nyhetsbrev
När du blir prenumerant godkänner du även vår integritetspolicy.