”Återbruk i byggbranschen ger oss konkurrensfördelar”

Göteborgs stads näringslivskontor arbetar för att minska näringslivets klimatpåverkan. De slog följe med IVL Svenska Miljöinstitutet i ett gemensamt projekt för att strypa avfallsströmmarna och öka återbruket inom byggbranschen.

– Det är givande att arbeta med IVL:s experter. De har så mycket kunskap och reell kompetens inom flera områden, inom stadsutveckling, återbruk, klimatberäkningar. Dessutom har de visat sig vara duktiga projektledare.

Det säger Anastazia Kronberg som är verksamhetsledare för Gothenburg Climate Partnership på Business Region Göteborg, vilket är stadens kontor för näringslivsutveckling och vars uppdrag sträcker sig över hela regionen. I uppdraget ligger att minska klimatavtrycket från Göteborgsregionens företag och det ska ske i partnerskap med staden.

Byggbranschen svarar här för ett stort klimatavtryck, inte minst genom materialanvändning och de väldiga avfallsströmmar som branschen genererar. Det handlar om undertak, golvmattor, fönster, dörrar, tegel med mera som inte tas tillvara vid renoveringar och rivningar, trots att materialet i vissa fall inte är uttjänt utan hade kunnat fortsätta användas. Ungefär 10 miljoner ton avfall strömmar varje år ut från byggen och anläggnings projekt i Sverige, bara gruvindustrin är värre i det avseendet.
– Det här berör i högsta grad i vår region som står inför en enorm stadsutveckling de närmaste tio åren, säger Anastazia Kronberg.

En arena för samverkan

Projektet Återbruk Väst kom till som ett fortsättningsprojekt på det Vinnovafinansierade projektet ”Cirkulära produktflöden i byggsektorn – återbruk i industriell skala”. Där var ett av resultaten den digitala plattformen Centrum för cirkulärt byggande, som syftar till att underlätta branschens omställning till mer cirkulära produktflöden.

Återbruk Väst bygger vidare på de resultaten och tar tillvara möjligheter som kan skapas genom lokal samverkan. IVL Svenska Miljöinstitutet tog kontakt med Chalmersfastigheter och med Anastazia Kronberg. Hon hade flera företag på lut som kunde ansluta sig.
– IVL hade en praktisk approach som jag gillade. Jag hade näringslivskontakterna och hjälpte också till med att få med staden och andra offentliga aktörer som exempelvis Johanneberg Science Park.

Återbruk Väst har utvecklats till en livaktig samverkansarena där fastighetsägare, arkitekter, offentliga aktörer och forskare samlas för att hitta metoder för att skala upp återbruket inom byggsektorn till en industriell nivå. För det handlar om att förändra en bransch, säger Carina Loh Lindholm som är projektledare vid IVL Svenska Miljöinstitutet.

Återbruk testas i sju fallstudier

– Vi behöver få aktörerna att arbeta och samverka på ett nytt sätt som innebär att både utbud och efterfrågan ökar på begagnade byggprodukter. För att åstadkomma det måste aktörerna se vad som är möjligt och vad de kan vinna på det, säger hon.

Sju fallstudier har sjösatts där olika metoder för återbruk testas och där projektdeltagarna försöker dra lärdom av varandra. Det är olika renoverings- och byggprojekt som exempelvis handlar om demontering av en utställningslokal, återvinning av tegel och annat från en tegelbyggnad, en byggnad från 1940-talet som ska rivas. En av fallstudierna är bygget av en fossilfri förskola. I anslutning hålls en rad workshopar och fallstudieseminarier.
– Vi jobbar tillsammans och lär oss tillsammans, säger Carina Loh Lindholm. Vi kollar om produkterna är relevanta, om det finns hinder, farliga ämnen, om de har rätt kvalitet och funktionskrav.

Skapat en marknadsplats för återbruk

Ett vanligt problem är att vara för sent ute med sin inventering, berättar Carina Loh Lindholm. Det kräver mellanlager och det är dyrt.
– Det bästa är om det finns en nästa användare av produkterna innan demonteringen inleds.

Redan när en rivning eller en ombyggnad ligger på skissbordet ska återbruk av byggnadsdelar analyseras och själva arbetet planeras. Även i designen av nya byggnader kan återbruket underlättas. Till exempel att fönster, dörrkarmar och andra detaljer skruvas fast istället för limmas.

Men det finns för få företag som arbetar med återbruk inom byggsektorn såsom inventeringskonsulter, demonterare och rekonditionerare, framhåller Anastazia Kronberg.
– Idag finns det knappt en handfull sådana företag i vår region, säger hon.

Aktörerna i Återbruk Väst har också skapat en marknadsplats på nätet där byggnadsdetaljer läggs in och förses med uppgifter om miljödata, klimatdata, uppskattat ekonomiskt värde med mera. Det kan beskrivas som ett slags Blocket för byggdelar som kan återanvändas.

Marknadsplatsen ligger under plattformen Centrum för Cirkulärt Byggande. Där kan arkitekter och byggare se vilket skick exempelvis en dörr eller ett undertak befinner sig i och huruvida det är rimligt att återanvända.
– Den är öppen för alla som har användarkonto. Målet att nå fram till ett kommersiellt verktyg, säger Anastazia Kronberg.
För det lämpar sig kanske inte i alla lägen att återanvända. Exempelvis kan vara så att ett äldre fönster gör att det krävs att det därför är bättre att använda ett toppmodernt.

Utgår från beräkningar av klimatnytta

Klimatberäkningarna är ett annat bärande inslag i Återbruk Väst. IVL Svenska Miljöinstitutet har drivit en metodutveckling när det gäller att beräkna klimatnyttan av olika åtgärder inom återbruk. Det är ett metodarbete IVL:s experter påbörjat tidigare men här fortsatt att utveckla. De utgår från Greenhouse Gas Protocol som är en etablerad standard för att mäta utsläpp av växthusgaser, här anpassad för återbruk inom byggbranschen.

Kort sammanfattat räknar de på vad en renovering med återbruk betyder i klimatbelastning jämfört med nytillverkning. Det pågår också ett arbete att väga in sekundära klimateffekter, till exempel att ett äldre fönster kan göra att byggnaden kräver mer i uppvärmning och att ett nytt, toppmodernt fönster i det läget kan vara bättre.

Återbruk Väst ska pågå fram till 2021 och i den slutrapport man planerar ska metodiken för klimatberäkningar presenteras. För Business Region Göteborg är projektet ett led i arbetet att stärka konkurrenskraften bland regionens företag.
– Vi vill skapa fler arbetstillfällen i göteborgsregionen. Då behöver vi skapa konkurrensfördelar och innovationskraft, säger Anastazia Kronberg.

Vill du veta mer?