Vägskatt för personbilar

Sverige behöver förändra trafikbeskattningen. Det kommer behövas för att hantera effekterna av elektrifieringen och utfasningen av fossila drivmedel. Men det är inte bara för att finansieringen av transportsystemet ska fungera, en ny beskattning innebär också en möjlighet att bättre ta hänsyn till var man kör. De som kör i glesbygd ska inte behöva betala för miljöstörningar som om de körde i en stad. Föreliggande rapport ger förslag och principer till hur en ny beskattning kan se baserad på en geografiskt differentierad vägskatt.

Sammanfattning

Dagens beskattning av vägtrafiken behöver av reformeras av flera skäl. Utmaningarna är att förbättra anpassningen av skatterna till trafikens sociala externa kostnader (buller, olyckor, slitage och luftföroreningar), bibehålla framtida skatteintäkter när personbilsflottan elektrifieras, samt bidra till minskad trängsel i städerna.

En ny vägskatt kan omfatta både bensin och dieseldrivna bilar samt laddbara bilar, om bensin- och dieseldrivna bilar alltjämt utgör en ansenlig andel av nybilsförsäljningen vid introduktionen. Ett införande av en vägskatt behöver då ske genom en skatteväxling mot skatt på drivmedel. Om EU:s regelverk hindrar en skatteväxling, behöver en vägskatt alltjämt införas för laddbara fordon för att behålla relevanta skatteintäkter samt för att användning av laddbara bilar ska möta sina sociala externa kostnader.

En vägskatt kan vara geografisk differentierad. I denna studie har en differentierad vägskatt analyserats som utformats från tre geografiska områden med följande resultat: På landsbygden tas ingen vägskatt ut alls, en lägre nivå tas ut på större vägar och i mindre tätorter och en högre vägskatt i storstäderna.

I de största städerna behöver dessutom en nationell vägskatt kompletteras med lokala trängselskatter för att internalisera trängsel.

Det tar sju till tolv år för att införa en vägskatt. En statlig utredning om vägskatt behöver därför startas omgående för att ett införande före eller runt 2030 ska vara möjlig.

Medarbetare: Magnus Hennlock, Anders Roth, Cecilia Hult

Typ: Rapport

År: 2020

Rapportnummer: C469

Författare: Magnus Hennlock, Cecilia Hult, Anders Roth, Lars Nilsson, Magnus Nilsson, Frances Sprei, Tomas Kåberger

Ladda ner publikation