Hantering av miljömål i nationell plan för transportinfrastruktur

Flera nationella miljömål har bäring på transportsektorn. Tidigare forskning har visat ett gap mellan riksdagens miljömål för transporterna, och de beslut som fattas om konkreta investeringar i vägnät och järnväg. För att nå målen krävs bättre fordon och bränslen samt beteendeförändringar. Men det behövs också en förändrad samhällsplanering som bidrar till minskande behov av transporter, bättre skydd av värdefulla landskap och mer hållbara städer. Denna rapport beskriver hur nationella miljömål tas omhand i den nationella planen för transportinfrastruktur.

Sammanfattning

IVL Svenska Miljöinstituten och Trivector Traffic har gjort en rapport i forskningsprojektet Stafetten som finansierats av Naturvårdsverket. I rapporten analyseras hur miljömål fastställda på nationell nivå återspeglas i den nationella planen för transportinfrastruktur (nationell plan 2018–2029). Studien undersöker hur de nationella miljömålen tas omhand i planen, i vilken mån planen bidrar till att uppfylla miljömålen, samt om miljöfrågans betydelse har ändrats i den nuvarande planen jämfört med den föregående planen (nationell plan 2014–2025).

Det är tydligt att miljöfrågorna fått ökad betydelse under arbetet med den senaste planen. Regeringen har i sitt uppdrag lyft fram miljömål tydligare, främst på klimatområdet, och Trafikverket har arbetat mer aktivt med miljöaspekterna. För att få fullt genomslag behöver dock miljöfrågan i än högre grad få genomsyra hela procesessen från ledning till de enskilda projekten.

Flera intervjupersoner som arbetar med infrastrukturplaner anser att planerna har en mycket begränsad inverkan på transportsystemets miljöpåverkan. Den absoluta huvuddelen av alla utsläpp, buller, landskapspåverkan, osv. beror på det befintliga transportsystemet och användningen av det. De understryker behovet av andra åtgärder såsom skatter, avdrag och styrmedel på resor, drivmedel, alternativa energisystem och elinfrastruktur. Samtidigt framhåller andra intervjuade att det skulle vara möjligt att planera infrastrukturen på ett sätt som bidrar till att målen uppfylls i betydligt i högre utsträckning än hittills. Detta framkommer också i underlag som tagits fram under processen. Om nationella planer i högre grad ska kunna bidra till att miljömålen nås framöver så behöver regering och riksdag vara tydligare i sin uppdragsbeskrivning till myndigheterna som tar fram planerna, och dessa behöver utformas på ett sätt som tydligare styr mot miljömålen.

Medarbetare: Mats-Ola Larsson, Henrik Kloo

Typ: Rapport

År: 2019

Rapportnummer: C467

Författare: Henrik Kloo, Mats-Ola Larsson, Annika Nilsson Malin Mårtensson

Ladda ner publikation