Miljöbedömning av matavfallsemballage - Livscykelanalys av olika påsalternativ

Matavfall används ofta i Sverige för att producera biogödsel och biogas. Olika typer av matavfallsemballage (matavfallspåsar) kan användas för insamling av matavfall, t ex: plastpåsar av polyeten (fossil- eller bio-baserade), påsar från material baserade på majs- eller potatisstärkelse, papperspåsar. Alternativen har olika egenskaper och olika fördelar och nackdelar. I den här studien gjordes en miljöutvärdering av olika typer av matavfallsemballage för insamling från hushåll. Projektets syfte var att adressera frågeställningen hur matavfallsemballage av olika material påverkar klimatprestandan för insamling och rötning av matavfall.

Sammanfattning

Matavfall används ofta i Sverige för att producera biogödsel och biogas. Olika typer av matavfallsemballage (matavfallspåsar) kan användas för insamling av matavfall, t ex: plastpåsar av polyeten (fossil- eller bio-baserade), påsar från material baserade på majs- eller potatisstärkelse, papperspåsar. Alternativen har olika egenskaper och olika fördelar och nackdelar. Många kommuner i Sverige ställer krav på en specifik typ av emballage som ska användas. Idag finns det inga speciella krav för matavfallsemballage för insamling av matavfall i Uppsala kommun och hushållen väljer själva vilken typ av påse som används. Uppsala Vatten vill undersöka om det ur hållbarhetssynpunkt finns skäl att göra förändringar av dagens insamlingssystem. I den här studien gjordes en miljöutvärdering av olika typer av matavfallsemballage för insamling från hushåll. Projektets syfte var att adressera frågeställningen hur matavfallsemballage av olika material påverkar klimatprestandan för insamling och rötning av matavfall.

Studien har, genom livscykelanalys (LCA), utforskat, utvärderat och dokumenterat klimatpåverkan från olika matavfallsemballage längs hela värdekedjan. Olika fördelar och nackdelar av materialval samt distribution av matavfallspåsar har också identifierats med hjälp av intervjuer med olika kommuner och företag i Sverige. De olika typerna av påsar för matavfallsemballage som har analyserats i den här studien är: fossil polyeten (PE), (bärkasse och avfallspåse på rulle); återvunnen PE (bärkasse och avfallspåse på rulle), bio-baserad PE (bärkasse och avfallspåse på rulle) samt kompostpåse (papper).

En viktig del av en LCA-beräkning är att sätta systemgränser för vilka delar av livscykeln som beräkningen ska täcka in. Detta beror i sin tur på hur produkten används. I denna studie har t. ex. inte tillverkningen av råvara och påse tagits med i beräkningen för plastbärkassar p.g.a. att de främst är tillverkade för att användas till ett annat ändamål. För avfallspåse på rulle och kompostpåse av papper inkluderas däremot denna tillverkning eftersom dessa påsar enbart är avsedda att användas som matavfallsemballage.

Resultaten visar att bärkassen av bio-baserad PE faller bäst ut ur klimatsynpunkt eftersom utsläppet av koldioxid (CO2) vid förbränning av bio-baserad PE är biogent och därmed enligt praxis inte räknas som ett bidrag till antropogen klimatpåverkan och dessutom exkluderas tillverkningen av råvara och påse. Det bör dock påpekas att valet av en bio-baserad PE bärkasse sällan är ett val man som konsument själv kan styra över eftersom tillgången regleras av butikernas val av material i påsar.

Om man enbart jämför påsar som produceras för ändamålet att samla in matavfall (där ”uppströms produktion” inkluderas) är papperspåse (kompostpåse) bästa alternativet, och avfallspåse på rulle av fossil PE faller ut sämst ur klimatsynpunkt. Att kompostpåse av papper är det mest gynnsamma alternativet, beror främst på att utsläppet av koldioxid (CO2) vid förbränning av papper är biogent (analogt med fallet för bio-baserad PE). Påverkan från tillverkningen av råvaran (papper) samt påstillverkningen är också lägre för papperspåsen.

Under studien observerades dock att resultaten är mycket känsliga för vissa osäkra parametrar, t ex: antagande om volym av matavfall per påse, mängder av producerad biogödsel och biogas samt biogödselkvalitet. Känslighetsanalyser visade att dessa parametrar kan påverka jämförelsen mellan påsarna och behöver därmed studeras mer för att säkerställa pålitliga resultat.

Medarbetare: Anders Hjort, Elisabet Hallberg

Typ: Rapport

År: 2018

Rapportnummer: B2307

Författare: Elisabet Hallberg, Anders Hjort, Emma Strömberg

Ladda ner publikation