Lärande i räddningstjänsten till stöd för en bättre arbetsmiljö

Den här rapporten beskriver resultaten av ett forskningsprojekt med inriktning mot att förbättra arbetsmiljön inom kommunal räddningstjänst genom lärande och verksamhetsutveckling. Utifrån kunskap om ett antal utmaningar för systematiskt lärande analyserar vi i denna studie hur företrädare för olika roller i räddningstjänsten (brandmän, styrkeledare, insatsledare, instruktörer, utbildningssamordnare, arbetsmiljö-samordnare, olycksutredare, räddningschefer, skyddsombud m.fl.) beskriver och hanterar dessa utmaningar. Rapporten har tonvikt på hur de olika räddningstjänsterna har funnit sätt att hantera utmaningarna som de uppfattar som fungerande i sitt sammanhang.

Sammanfattning

Grundprincipen för att hantera arbetsmiljöfrågor i en organisation är systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, såsom det beskrivs i föreskriften AFS 2001:1. SAM kräver att det på varje arbetsplats drivs ett fortlöpande arbete med att identifiera, förebygga och åtgärda risker i arbetsmiljön. Det är således en processreglering där kvalitetssäkrade informationsflöden är en central dimension. På samma sätt kräver Lagen om skydd mot olyckor (LSO) att insatser undersöks och att undersökningen ligger till grund för förbättrade insatser och förbättrat förebyggandearbete i räddningstjänstens arbete. Att integrera dessa lärandekrav i förmågeutvecklingen ger goda utgångspunkter för att förbättra arbetsmiljö och verksamhet.

Kunskapsstyrning är att skapa och använda kunskap för organisatoriska ändamål. Rapporten beskriver och analyserar räddningstjänstens utmaningar kring att säkra arbetsmiljön vid insats med fokus på lärande från insatser, övningar, riskanalys m.m. samt hur detta omvandlas till kvalitetssäkrat lärande inför insats. Rapporten ger exempel på hur utmaningarna kan hanteras med befintliga resurser och inom befintliga uppdrag.

Fyra räddningstjänster valdes för att ge variation kring lärandeprocesser av olika slag: utredningsverksamhet, organisationsform, förmågeutveckling och kvalitetssäkring. Projektet baseras på intervjuer och gruppintervjuer med relevanta aktörer; olycksolycksutredare, förvaltningschefer, arbetsmiljöansvariga, styrkeledare/insatsledare, skyddsombud och brandmän inom respektive räddningstjänst. Utöver detta har en projektmedlem deltagit vid prövande enhetsövningar. En mindre studie jag gjorde visar också hur MSB och andra myndigheter kan stödja de lokala räddningstjänsterna kring lärande från och inför insats med fokus på arbetsmiljö.

Projektet bekräftar till stora delar de utmaningar som tidigare forskning och utredningsarbete om lärande i räddningstjänsten lyfter fram vad gäller brister i rapportering, bristande processer för att fånga upp och ge återkoppling kring erfarenheter, svårigheter att finna fungerande former för att prioritera och omvandla erfarenheter till kvalitetssäkrade arbetsmetoder och att systematiskt styra utbildnings- och övningsverksamhet mot identifierade behov. De goda exempel på hur olika räddningstjänster arbetar som jag lyfter fram, visar samtidigt på möjliga pusselbitar för att hantera dessa utmaningar. Ø Ledning och politiker sätter mål för och följer upp förmågeutvecklingsarbete och arbetsmiljöarbete Ø Skyddsorganisationen engageras i förmågeutvecklingsarbetet/arbetsmiljöarbete Ø Pröva sig fram för att hitta processer för förmågeutveckling och arbetsmiljöarbete som integreras med andra ledningssystem och uppdrag Ø Utforma en organisation för förmågeutveckling/arbetsmiljöarbete där alla berörda ingår Ø Använd olika former för informationssamling: APT, insatsutvärdering, coachning Ø Ge lärandeuppdrag till olika roller, integrerade med andra arbetsuppgifter: styrkeledare, funktionsansvariga, instruktörer, arbetsmiljösamordnare Ø Skapa samlad bild av risker genom att sammanställa händelserapporter Ø Kvalitetssäkra informationen genom återkoppling kring händelserapporter Ø Ge förutsättningar för att lösa problem på rätt nivå och skapa rutiner för detta Ø Skapa en process för att kvalitetssäkra utbildnings- och övningsmaterial Ø Utforma en process för att prioritera utbildnings- och övningsbehov över tid och för enskilda eller grupper

Medarbetare: Johan Sanne

Typ: Rapport

År: 2018

Rapportnummer: C280

Författare: Johan Sanne

Ladda ner publikation