Ekonomisk jämförelse av två system för fastighetsnära insamling av avfall

Under lång tid har ansvaret för insamling av förpackningar och returpapper diskuterats. Flertalet utredningar har genomförts. I denna rapport undersöks och jämförs fyrfacksystemet och optisk sortering med Optibag i en svensk kommun.

Sammanfattning

Fyrfack och optibag är två system för fastighetsnära insamling (FNI) av förpacknings- och tidningsavfall samt matavfall. De är olika uppbyggda och har olika för- och nackdelar, vilket beskrivits i ett flertal tidigare rapporter. Fyrfacksystemet finns idag i 30 svenska kommuner och har utvecklats där under knappt två decennier, medan optibag varit vanligare i till exempel Norge och bara finns i tre svenska kommuner. Statistik och erfarenheter från optibag-systemet har varit mindre tillgängliga än för fyrfacksystemet, vilket försvårat jämförelser.

Denna rapport bygger till stor del på data från rapporten Beräkning av avfallshanteringskostnader i svenska kommuner från Avfall Sverige. Dock används även uppdaterade data från Eskilstuna kommun, den enda i Sverige med lång erfarenhet av optibag-systemet. Genom att basera beräkningar på faktiska förhållanden i Eskilstuna erbjuder denna rapport en mer verklighetsnära uppskattning av kostnaderna för optibag-systemet och utgör därmed ett värdefullt komplement till tidigare rapporter.

Speciellt för denna rapport är att kostnader beräknas utifrån två fall. Fall A – initiering, efterliknar situationen i Eskilstuna där befintliga kärl och insamlingsfordon kunde användas för optibag, vilket inte hade varit möjligt för fyrfacksystemet. I Fall B – barmark, beräknas kostnader om all utrustning hade köpts in ny i bägge systemen. Fall A representerar sannolikt förhållandena i många svenska kommuner som överväger att inför någon form av fastighetsnära insamling av förpacknings- och tidningsavfall samt matavfall.

Optibag-systemet framstår som ett billigare system än fyrfack, sett till både investeringar och årskostnader, framförallt om befintliga kärl och fordon kan användas. Kapitalkostnaderna skiljer sig kraftigt mellan de två systemen medan driftkostnaderna är snarlika. Vilka kostnader som dominerar varierar stort mellan systemen, sorteringsanläggning och påsar för optibag eller kärl, fordon (inklusive drift) och eventuellt omlastningsstation för fyrfack. Möjligheten att påverka de kostnaderna varierar vilket gör att totala kostnader skulle se annorlunda ut i andra kommuner, resultaten är alltså inte helt generella.

Att optibag-systement normalt inte hanterar glasförpackningar verkar inte vara ett avgörande problem ur användarsynpunkt eller sett till sorteringsgrad. Baserat på tillgänglig statistik verkar det som att sorteringsgraden över lag är bättre för fyrfacksystemet, men skillnaderna är små och påverkas även av lokala förhållanden såsom anslutningsgrad.

Medarbetare: Tova Andersson, Jan-Olov Sundqvist, Johan Hultén, Filip Sandkvist

Typ: Rapport

År: 2018

Rapportnummer: B2298

Författare: Tova Andersson, Jan-Olov Sundqvist, Johan Hultén, Filip Sandkvist

Ladda ner publikation