Tolkning av överskridande av kritisk belastning inom miljömålsarbetet

Nedfallet av försurande ämnen över Sverige har minskat och förväntas minska ytterligare och den efterföljande återhämtningen från försurning har varit tydlig i många sjöar och vattendrag. Denna rapport redovisar ett fortsättningsprojekt på utvärdering av bedömningskriteriet och undersökning av påverkande faktorer för beräkning av kritisk belastning för försurning av sjöar.

Sammanfattning

Nedfallet av försurande ämnen över Sverige har minskat och förväntas minska ytterligare och den efterföljande återhämtningen från försurning har varit tydlig i många sjöar och vattendrag. Det betyder dock inte att alla sjöar och vattendrag fullt ut har återhämtat sig eller kommer göra det med nuvarande utsläppsnivå. Kritisk belastning (critical load, CL) har under många år varit ett utmärkt verktyg som har tillhandahållit argument vid utsläppsbegränsningsförhandlingar.

I denna rapport har den nyligen modifierade metodiken för att beräkna kritisk belastning använts. Uträkningarna har använt data från MAGIC-biblioteket som under våren 2016 uppdaterades med bland annat nya skogbruksscenarier. Med dagens nedfall av svavel och kväve ligger överskridandet av kritisk belastning på strax över 10 % av Sveriges yta och CL-överskridandet kommer att ligga på denna nivå även inom nära framtid (2020). Detta resultat överensstämmer i stort med tidigare men med den högre upplösning av resultaten som finns i denna rapport förtydligas den geografiska skillnaden mellan den relativt hårt drabbade södra delen av landet och de mycket mindre belastade norra och mellersta delarna av Sverige. Att resultaten i stort överensstämmer med tidigare nivåer tolkar vi som att beräkningsmetodiken är robust och att de implementerade justeringarna ger ett ännu bättre underlag för nationellt arbete samtidigt som de tidigare internationellt rapporterade resultaten fortsatt är i samma storleksordning.

Skogsbruket är en viktig del i CL-beräkningen. Man kan konstatera att en stor (och relativt sett allt större) del av de utbytbara baskatjoner som finns i markens katjonbyteskomplex och som tillförs marken genom vittring och nedfall nyttjas av skogsbruket och därför inte finns tillgängliga för att motverka försurningen. Konsekvensen blir att det spelar stor roll för CL-beräkningen vilket skogsbruk som används i beräkningen. Detta är dock bara ett konstaterande och inte skäl till att revidera den svenska hållningen i frågan att baskatjonupptag motsvarande stamvedsuttaget på 2010 års nivå ska användas vid kritiskbelastningsberäkningar.

Medarbetare: Johanna Stadmark, Filip Moldan

Typ: Rapport

År: 2016

Rapportnummer: C220

Författare: Filip Moldan, Johanna Stadmark, Martyn Futter Jens Fölster

Ladda ner publikation