För Länsstyrelsen i Hallands län. Övervakning av luftföroreningar i Halland - mätningar och modellering. Resultat till och med september 2007

Sammanfattning

På uppdrag av Länsstyrelsen i Halland mäter IVL nedfall av luftföroreningar och markvattenkvalitet på fem platser i länet för närvarande. Mätningarna vid två platser i länet avslutades i december 2006. Krondroppsnätet har sedan starten 1985 löpt i perioder och 2007 initierades ett nytt fyraårigt samarbetsprojekt. Denna rapport är den första enligt Program 2007. Grundtanken med Program 2007 är att utifrån depositions-, markvattens- samt lufthaltsmätningar ge kunskap om belastningen av luftföroreningar och dess effekter på vegetation, mark och vatten. Mätningarna kompletteras med fördjupade modellberäkningar som ursprungligen utvecklats på en nationell nivå men som skalas upp till regionala nivåer. Den regionala fördjupningen inom Program 2007 omfattar miljökvalitetsmålen Bara naturlig försurning, Ingen övergödning och Frisk luft. Mätningarna visar liksom tidigare att Halland tillhör ett av landets mest utsatta områden när det gäller nedfall av försurande svavel och kväve. Sedan mätningarna startade har dock nedfallet av svavel minskat betydligt, liksom skillnaderna mellan olika regioner i Sverige. När det gäller kväve är det svårt att se tydliga förändringar. Årets mätningar visar på ovanligt lågt nedfall av både svavel och kväve. Stormarna i januari syns främst i mätningarna genom förhöjda klorid- samt natriumhalter vid samtliga lokaler. Mätningar visar att markvatten från Halland bär spår av flera decenniers belastning av försurande ämnen och att det är vanligt förekommande med förhöjda nitratkvävehalter i markvatten. Modellberäkningarna för Halland antyder dock att risken för försurningsskador på träd kommer att minska i framtiden, förutsatt att ett skogsbruk med enbart stamuttag bedrivs. Däremot är en stor del av sjöarna antropogent försurade, och kommer att vara det även år 2020 enligt modellberäkningarna, trots att nedfallet i Halland förväntas sjunka avsevärt till 2020 enligt ett scenario baserat på hittills beslutade utsläppsbegränsningar i Europa (CLE-scenariet). Kväveackumuleringen i marken är högst i sydvästra Sverige, där kvävenedfallet är som störst. Skåne och Halland är de län där det ackumuleras mest och där risken för kväveutlakning bedöms vara som störst. I Halland finns en skarp gradient med avtagande ackumulering mot öster. Om man ser till befintliga målvärden för lufthalterna av svaveldioxid, kvävedioxid och marknära ozon är det marknära ozon som ligger i närheten av eller över målvärdena. Mätningarna visar att det långsiktiga målvärdet för marknära ozon inom miljömålet Frisk Luft överskrids vid Timrilt under året samt sannolikt i stora delar av hela länet. De regionala modelleringarna som presenteras i denna rapportering var ett första försök att syntetisera mätningar och modellberäkningar i Halland som berör Bara Naturlig försurning, Ingen övergödning och Frisk luft för att kunna ta ett samlat grepp om dessa frågor på regional nivå, framför allt med fokus på luftföroreningarnas påverkan. Resultatet av mätningarna och modelleringen i Halland visar på omfattande sjöförsurning, indikerar en risk för kväveutlakning från skogsmark på grund av hög kvävebelastning samt visar på halter av marknära ozon som ligger över målvärdena. Kommande år bör modellansatserna utvärderas och utvecklas i samarbete mellan IVL, Länsstyrelserna och Luftvårdsförbunden, för att optimera resultatet för miljömålsuppföljning. Vidare bör resultaten från modelleringarna studeras mer i detalj, jämföras med mätningar från Krondroppsnätet och andra miljöövervakningsnät samt tolkas utifrån detta. Det är även önskvärt att studera tidsserierna för nedfall och framför allt markvattenkemi noggrant, för att kunna dra slutsatser om återhämtningsförloppet.

Medarbetare: Gunilla Pihl-Karlsson, Gunnar Malm, Per_Erik Karlsson, Sofie Hellsten

Nyckelord: Deposition, svavel, kväve, skogsytor, försurning, markvatten, lufthalter, Hallands län, Swedish Throughfall Monitoring Network, SWETHRO, Krondroppsnätet

Typ: Rapport

År: 2008

Rapportnummer: B1779

Författare: Gunilla Pihl-Karlsson, Anna Nettelbladt, Cecilia Akselsson, Sofie Hellsten, Per_Erik Karlsson, Veronika Kronnäs, Gunnar Malm

Ladda ner publikation