För Kronobergs läns Luftvårdsförbund. Övervakning av luftföroreningar i Kronobergs län. Resultat till och med september 2007

Sammanfattning

På uppdrag av Kronobergs läns Luftvårdsförbund mäter och provtar IVL nedfall av luftföroreningar och markvattenkvalitet på sex platser i länet. Krondroppsnätet har sedan starten 1985 löpt i perioder och 2007 initierades ett nytt fyraårigt samarbetsprojekt. Denna rapport är den första enligt Program 2007. Grundtanken med Program 2007 är att utifrån depositions-, markvatten- samt lufthaltsmätningar ge kunskap om belastning av luftföroreningar och dess effekter på vegetation, mark och vatten. Mätningarna kompletteras med fördjupade modellberäkningar som ursprungligen utvecklats på en nationell nivå men som skalas upp till regionala nivåer. Den regionala fördjupningen inom Program 2007 omfattar miljökvalitetsmålen Bara naturlig försurning, Ingen övergödning och Frisk luft. Mätningarna visar att Kronobergs län tillhör ett utsatt område när det gäller nedfall av försurande svavel och kväve. Sedan mätningarna startade har nedfallet av svavel minskat betydligt. När det gäller kväve är det svårt att se tydliga förändringar. Årets mätningar visar på ovanligt lågt nedfall av både svavel och kväve, trots att nederbördsmängderna var höga under året. Stormarna i januari syns främst i mätningarna genom förhöjda klorid- samt natriumhalter. Mätningarna visar att markvatten från Kronobergs län bär spår av flera decenniers belastning av försurande ämnen och visar på en förhöjd risk för skador på ekosystemen. Genomgående noteras surt markvatten i kombination med låga halter av baskatjoner och ofta hög halt av oorganiskt aluminium. Nitratkvävehalterna i markvattnet har generellt varit mycket låga, med enbart enstaka tillfällen av förhöjda halter. I Angelstad noterades förhöjda halter efter stormen Gudrun, upp till 0,75 mg/l. Modellberäkningarna för Kronoberg visar att den kritiska belastningen överskrids på drygt 21 % av skogsmarken i länet med nuvarande deposition, men att om nedfallet sjunker enligt ett scenario baserat på hittills beslutade utsläppsminskande åtgärder (CLE-scenariet) kommer det inte att finnas något överskridande längre i framtiden. Andelen försurade sjöar var enligt beräkningarna mellan 25 och 28 %, vilket är över gränsen i det regionala delmålet.Kväveackumuleringen är högst i sydvästra Sverige där kvävenedfallet är störst, som mest ackumuleras upp till 10 kg per hektar och år. I detta område är risken för kväveutlakning från skog som störst. I Kronobergs län varierar kväveackumuleringen mellan 5 och 9 kg per hektar och år, i en gradient med högst ackumulering i de västra delarna. De regionala modelleringarna som presenteras i denna rapportering är ett första försök att syntetisera mätningar och modellberäkningar i Kronobergs län som berör Bara Naturlig försurning, Ingen övergödning och Frisk luft för att kunna ta ett samlat grepp om dessa frågor på regional nivå, framför allt med fokus på luftföroreningarnas påverkan. Kommande år bör modellansatserna utvärderas och utvecklas i samarbete mellan IVL, Länsstyrelserna och Luftvårdsförbunden, för att optimera resultatet för miljömålsuppföljning. Vidare bör resultaten från modelleringarna studeras mer i detalj, jämföras med mätningar från Krondroppsnätet och andra miljöövervakningsnät samt tolkas utifrån detta. Det är även önskvärt att studera tidsserierna för nedfall och framför allt markvattenkemi noggrant, för att kunna dra slutsatser om återhämtningsförloppet.

Medarbetare: Gunilla Pihl-Karlsson, Gunnar Malm, Per_Erik Karlsson, Sofie Hellsten

Nyckelord: Deposition, svavel, kväve, skogsytor, försurning, markvatten, lufthalter, Kronobergs län, Swedish Throughfall Monitoring Network, SWETHRO, Krondroppsnätet

Typ: Rapport

År: 2008

Rapportnummer: B1778

Författare: Gunilla Pihl-Karlsson, Anna Nettelbladt, Cecilia Akselsson, Sofie Hellsten, Per_Erik Karlsson, Veronika Kronnäs, Gunnar Malm

Ladda ner publikation