Utformning av miljölagstiftning för transporter - hur påverkas företagens expansionsmöjligheter?

Sammanfattning

Införandet av Miljökvalitetsnormer (MKN) avseende luftföroreningar innebär delvis nya spelregler för industrin och för övriga samhället. För industrin innebär det att förutsättningarna i den aktuella regionen blir allt mer viktigt då det är de gemensamma utsläppen från alla aktiviteter som påverkar luftkvaliteten. För samhället innebär det att istället för att enbart reglera utsläpp skall medborgarna garanteras en viss kvalitet på bl a luft, i syfte att minskar risken för hälsoproblem. För att kunna garantera detta måste ansvariga myndigheter samverka betydligt mer effektivt än tidigare. Det är viktigt att studera effekterna av dessa förändringar i bägge sektorer. I denna rapport presenteras en utredning av hur införandet av MKN för luft påverkar näringslivet, specifikt två större företag i Göteborg. Skälet till att utredningen studerar utvecklingen i Göteborg är att där överskrids MKN för kvävedioxid och i områden där MKN antingen överskrids eller kan förväntas överskridas skall åtgärdsprogram upprättas. I sådana områden blir det då svårt att få tillstånd för ny eller utökad verksamhet om denna kan förväntas bidra till halterna av de aktuella föroreningarna. Detta innebär att en ny verksamhet kan stoppas även om utsläppen är mycket små. En speciell situation uppstår då trafik ofta är en viktig källa till luftföroreningar och eftersom de flesta verksamheter involverar transporter kan de sägas bidra till att MKN överskrids. Målen för denna studie var följande: Att genom två fallstudier utreda möjlighet till tillståndsprövning för ett företag utifrån ett systemperspektiv. Att diskutera och analysera miljötillstånd baserat på systemperspektiv, konsekvenser på lokal, regional och global nivå. Att inleda diskussion mellan samhälle och näringsliv rörande miljöbedömningar ur ett systemperspektiv. I två fallstudier har verksamheter vid AB Volvo och Göteborgs Hamn studerats i relation till MKN för luftföroreningar. I Volvos fall kan man konstatera att omfattande arbete med tillstånd har behövts i ett fall där utbyggnaden av en fabrik genererar ett ökat transportarbete som i sin tur bidrar till att MKN för NO2 överskrids. Bidraget från de aktuella transporterna visar sig dock vara mycket små. I fallet med hamnen så konstateras att det inte finns någon mekanism som gör att samhällets tillståndsprövning tar hänsyn till globala effekter. MKN med nuvarande utformning beaktar endast lokala förhållanden. Denna utformning är inte i linje med den övergripande Europeiska politik som, för att motverka de negativa effekterna av ständigt ökande vägtransporter, vill flytta över transporter av gods från väg till sjö och järnväg. För hamnar är en central och strategisk fråga huruvida miljöbelastningen, kopplad till en expanderande hamns verksamhet, minskar eller ökar. Oftast förknippas en hamns expansion med en negativ inverkan (netto) på miljön lokalt, men det är inte alls givet att miljöpåverkan är negativ vid en samlad bedömning. De beräkningar som gjorts på denna komplicerade problemställning i denna utredning visar att ur ett systemperspektiv har sjöfart lägre samhällskostnader, t ex vad gäller buller, än andra transportslag. Studien visar även i ett exempel att genom att använda Göteborgs Hamn som omlastningshamn för gods till Östersjöhamnar, som alternativ till Hamburg, kan utsläppen till luft för dessa transporter minska. Om sjöfarten dessutom utnyttjar de möjligheter som påvisas för att minska luftföroreningar är sjöfart i många fall det mest attraktiva transportalternativet. Det är viktigt att fortsätta diskutera och analysera miljötillstånd baserat på systemperspektiv, men det är också viktigt att identifiera var resultatet från dessa diskussioner skall presenteras. Systemet med MKN involverar olika myndighetsnivåer och det är fortfarande otydligt för många hur dessa nivåer samverkar. Normerna fastläggs i EU som även kontrollerar att staterna följer dem. Svenska staten stiftar motsvarande lagar men kan även besluta om skärpningar relativt EU-nivån i de fall direktivet är ett minimidirektiv. Regeringen avgör ifall åtgärdsprogram ska tas fram. Förslag till åtgärdsprogram utarbetas av regeringen eller den eller de myndigheter eller kommuner som regeringen bestämmer. Ansvaret för genomförandet av åtgärdsprogrammet ligger på myndigheter och kommuner. I praktiken utformas och genomförs åtgärdsprogram på kommun eller länsnivå vilken också behandlar miljötillstånd. Utredningens resultat pekar på att det kommer ta tid innan det finns erfarenhet av samarbete mellan dessa nivåer. Utredningen föreslår att samhället dock bör fortsätta att förtydliga hur strukturen ser ut för att underlätta arbetet för näringslivet. Under projektets tid har IVL bidragit till en ökad diskussion mellan samhälle och näringsliv rörande miljöbedömningar ur ett systemperspektiv. Det har varit ett flertal lyckade arbetsmöten kring utredningen och utöver det har IVL medverkat vid hearingar och seminarier arrangerade av samhälle och näringsliv. Vid dessa arrangemang har IVL presenterat frågeställning och bakgrund till utredningen vilket bidragit till en fördjupad insikt bland nya aktörer

Medarbetare: Peringe Grennfelt, Erik Fridell

Nyckelord: konsekvensanalys, MKN, transporter

Typ: Rapport

År: 2007

Rapportnummer: B1707

Författare: Erik Fridell, Jonas Norrman, Catarina Sternhufvud, Peringe Grennfelt

Ladda ner publikation