Krondroppsnätet - Tidsutveckling, trendbrott och nationella miljömål

Sammanfattning

På uppdrag av luftvårdsförbund, länsstyrelser, skogsvårdsstyrelser och kommuner mäter IVL i Aneboda nedfall och effekter av luftföroreningar på över 100 lokaler i Sverige; Krondroppsnätet. Mätningarna påbörjades under mitten av 1980-talet och de långa mätserierna medför nu unika möjligheter att studera utvecklingen över tiden med avseende på nederbördshalter, nedfall, markvattenkemi och lufthalter. Krondroppsnätets data är väl lämpade för uppföljning av de nationella miljömålen, speciellt miljömålen 'Bara naturlig försurning' och 'Frisk luft'. Nedfallet av antropogent sulfatsvavel i skogsytor har minskat kraftigt sedan mitten av 1980-talet. Nederbördens bidrag till nedfallet av oorganiskt kväve har varit relativt konstant sedan mätningarna startade. Lufthaltsmätningarna har visat tydligt minskad svaveldioxidhalt sedan början av 1990-talet. Även för kvävedioxid verkar en viss minskning ha skett under samma period. Någon tydlig trend för lufthalter av ammoniak och marknära ozon har inte noterats. Utvecklingen över tiden i markvattnet visar signifikant minskande halter av sulfatsvavel, kalcium, magnesium och kalium på flertalet ytor inom Krondroppsnätet. Trenderna är tydligast i södra Sverige. Det är svårt att se någon tydlig bild över hur markvattnets försurningsstatus har förändrats i Sverige under mätperioden, mätt som kvoten mellan baskatjoner och oorganiskt aluminium, pH-värde samt syraneutraliserande förmåga. Viss tendens till mindre surt markvatten förekommer dock i landets södra och sydvästra delar. Det finns dock exempel på att försurningseffekten av ökad bildning och utlakning av nitrat sannolikt motverkat återhämtningen i samma område. Ett sätt att följa upp delmålen för miljömålen 'Bara naturlig försurning' och 'Frisk luft' är att studera utvecklingen över tiden samt dess eventuella trendbrott. Svenska miljökvalitetsmål förutsätter att internationellt avtalade utsläppsminskningar genomförs. Minskningen kan räknas om till deposition i olika delar av landet. Nedfallsmätningar inom Krondroppsnätet visar att depositionen av antropogent svavel till skogsmark i allmänhet redan är i nivå med eller endast något högre än de uppsatta målen förutom i sydvästra Sverige medan det för oorganiskt kväve krävs ytterligare utsläppsbegränsningar. Lufthaltsmätningar inom Krondroppsnätet visar att årsmedelhalter av svaveldioxid och kvävedioxid i bakgrundsmiljöer är under de uppsatta delmålen på 5 respektive 20 µg/m3. När det gäller halter av marknära ozon visar mätningar inom Krondroppsnätet att samtliga lokaler överskrider förslaget till delmål år 2020, som innebär att medelhalten under sommarhalvåret inte ska överskrida 50 µg/m3.

Medarbetare: Gunnar Malm

Nyckelord: Deposition, markvatten, lufthalter, tidsutveckling, svavel, kväve, miljömål, trendbrott, Swedish Throughfall Monitoring Network, SWETHRO, Krondroppsnätet

Typ: Rapport

År: 2004

Rapportnummer: B1599

Författare: Eva Uggla, Eva Hallgren Larsson, Gunnar Malm

Ladda ner publikation