Alternativ teknik för behandling av metallhaltiga gruvvatten- adsorption, elektrolys, jonbyte, membranteknik, mikrobiell rening och vätskeextraktion

Sammanfattning

Kemisk fällning och metallfastläggning i sandmagasin är idag de två helt dominerande behandlingsformerna för metallhaltiga gruvvatten. Föreliggande rapport behandlar den alternativa behandlingsteknik man kan tänka sig. När det gäller vätskeextraktion återstår det att kunna visa upp en tekniskt fungerande anläggning. Metoden kräver stora utrustningar och reagensvolymer, varför den blir kostnadskrävande. Membranteknik är en, på liknande vatten, mer utprovad teknik. Dess användning begränsas, liksom för jonbyte och vätskeextraktion, av att den producerar ett koncentrat som kräver ytterligare behandling.Behandlingskostnaden, för att enbart producera koncentratet, överstiger enligt litteraturen 3:50 kr/m3. Utvecklandet av mer selektiva jonbytare innebär att det skapas en potentiell möjlighet att enbart byta ut någon speciell metalljon ur ett sammansatt vatten. I nuläget är dock den praktiska erfarenheten av detta begränsad. Vad gäller elektrolys är forskningen inriktad på att ta fram celler med högre energiverkningsgrader. Få studier av adsorption och mikrobiella metoder redovisas. Detta gör det svårt att bedömma användbarheten av dessa. Den adsorption som uppträder vid metallfastläggning i sandmagasin studeras i ett annat IVL-projekt.

Medarbetare: Östen Ekengren

Nyckelord: rening, teknik, adsorption,icke-järnmalmsgruvor, gruvvatten, adsorption, elektrolys, jonbyte, membranteknik, mikrobiell metod, vätskeextraktion

Typ: Rapport

År: 1990

Rapportnummer: B712

Författare: Östen Ekengren