Indiska lösningar ska minska vattenbristen på Gotland

Rent vatten direkt ur kranen – i Sverige har vi länge tagit det för givet. Men de senaste åren har flera områden drabbats av vattenbrist. På Gotland bygger IVL Svenska Miljöinstitutet tillsammans med regionen en testbädd för tekniker och system som ska öka mängden grundvatten. Inspirationen hämtas bland annat från Indien.

I fokus

– Med klimatförändringarna kan vi vänta oss att sommartorkan blir värre i framtiden. Kommuner som drabbas behöver hitta långsiktigt hållbara lösningar för sin vattenhantering. Det är också viktigt att hålla nere kostnaderna och energiförbrukningen så mycket som möjligt, säger Staffan Filipsson, expert på vattenfrågor och affärsutvecklare på IVL.

Gotlands sydligaste del, den som gotlänningarna kallar Storsudret, har flera år i rad drabbats av akut dricksvattenbrist under sommarhalvåret då torkan sammanfaller med ökad turism och många sommarboende. Det har lett till byggstopp för nya bostäder och en växande oro hos boende, jordbrukare och företagare i området.

Ett sätt att åtgärda vattenbristen är att investera i storskaliga avsaltningsanläggningar. Men de har ofta hög energiförbrukning. Därför tittar IVL tillsammans med Region Gotland och en rad andra aktörer på kompletterande lösningar som ska vara småskaliga, energieffektiva och hållbara.

Grundvatten nytt problemområde

– Vattenbristen breder ut sig över stora delar av världen. Om vi i Sverige kan visa hur den kan lösas med hållbara system kan vi bidra till att minska användningen av fossil energi samtidigt som vi profilerar oss inom denna växande marknad. För att ta fram lösningar ska vi därför tillsammans med Region Gotland och andra aktörer etablera en testbädd på Storsudret där vi ska utveckla och testa nya system som ökar mängden grundvatten, säger Staffan Filipsson.

En utmaning på Storsudret är områdets geologi med tunna jordlager och snabb avrinning. Under 1800-talet grävdes djupa diken som dränerar jorden på vatten. Vid regn och snösmältning drar vattnet rakt ut i Östersjön. Men det finns flera tekniker som kan öka vattentillgången utan att förstöra de marker som dikena grävdes för, menar Staffan Filipsson.

– Volymen vatten är inte det egentliga problemet. Det regnvatten som tillförs Storsudret är mångfalt större än vad som behövs för att klara vattenförsörjningen. Utmaningen är att samla och magasinera vattnet så att det räcker över sommar-
månaderna. I den delen ska vi titta på möjligheter att aktivt samla och infiltrera regnvatten till grundvattnet, genom att skapa mindre dammar, våtmarker och så kallade grundvatten-
dammar.

Grundvattendammar innebär att man lagrar vatten i marken, precis som i naturen. Tekniken går ut på att hjälpa naturen på traven genom att leda ner regnvatten till grundvattendammen och täppa till utflödet. En fördel med grundvattendammar är att attnet inte avdunstar och inte heller förorenas lika lätt.
Lösningen används redan i flera andra länder – bland annat i den indiska byn Raleghan Siddhi som står modell för projektet.

Fattig by blev rik

Rupali Deshmukh på IVL är själv från Indien och har studerat vattenhanteringen i Raleghan Siddhi. Hon menar att det finns mycket att lära av byns historia som hon nu tar med sig till projektet på Gotland.

– Byn var tidigare väldigt fattig och led svårt av torkan men med en ändrad vattenhållning har de lyckats vända utvecklingen. I dag får de tre skördar varje år och är en av de rikaste byarna i Indien. Det visar kraften i en hållbar vattenhantering. Raleghan Siddhi hade inte råd med några dyra, avancerade lösningar. Framgången kom i stället från enkla, traditionella tekniker som användes på ett smart sätt, säger Rupali Deshmukh.

Precis som på Gotland handlar det om att sätta in åtgärder för att hålla kvar regnvattnet så att det hinner ner till grundvattenmagasinen i stället för att spolas bort. I den indiska byn byggdes till exempel små murar i dikena för att hindra avrinningen till floderna.

En annan framgångsfaktor i Raleghan Siddhi som Rupali Deshmukh lyfter fram var att lokalbefolkningen deltog aktivt.

"Det här är otroligt intressant för en värld där vattenbristen breder ut sig och hotar ekonomisk utveckling på många platser."

– Jag skulle säga att det är avgörande för att lyckas, att man informerar och involverar de boende. Vi behöver både deras erfarenheter och deras acceptans, annars kommer vi aldrig att få lösningar som fungerar och är hållbara i längden. Därför kommer vi också arbeta nära lokalbefolkningen på Storsudret under utvecklingen av testbädden.

På Region Gotland ser man många fördelar med projektet på Storsudret.

– Vi är övertygade att detta både miljömässigt och ekonomiskt kommer att vara ett mycket bra alternativ för att klara vattenförsörjningen och helt i linje med våra ambitioner att hitta långsiktigt hållbara lösningar på vattenbristen, säger Patric Ramberg, chef för Region Gotlands teknikförvaltning.

Ett resmål för vattenstudier

Utöver möjligheterna att hitta lösningar för vattenbristen är förhoppningen att Gotland genom testbädden ska kunna locka till sig projekt och större företag som vill utveckla hållbara system för den vattenbrist som breder ut sig världen över.
Redan nu är intresset stort.

– Den här satsningen har rönt både nationellt och internationellt intresse och vi hoppas att Sudret blir ett ställe som man åker till för att studera hur man kan hantera vattenbrist, säger Patric Ramberg.

Staffan Filipsson ser en unik chans för Sverige att bidra med nya, innovativa lösningar på ett globalt miljöproblem.

– Det här är otroligt intressant för en värld där vattenbristen breder ut sig och hotar ekonomisk utveckling på många platser. Det vi kan visa är möjliga, hållbara vägar framåt och vi har redan lyckats med att även ro i land ett större EU-projekt som ska knyta an till testbädden på Storsudret, säger han.

VId frågor kontakta:
Staffan Filipsson, staffan.filipsson@ivl.se, tel. 010-788 66 06 

Kostnadseffektivt och miljö-
smart återvinna avloppsvatten

Minskade utsläpp från enskilda
avlopp till Östersjön

TESTBÄDD BYGGS PÅ GOTLAND

Projektet finansieras genom åtta miljoner från innovationsmyndigheten Vinnova samt åtta miljoner från de deltagande organisationerna.
Övriga deltagare är bland andra Forum Östersjön, KTH, Uppsala universitet, SGU och miljöteknikföretagen In Situ Instrument, ENWA och Monsson Energy samt en referensgrupp med bland annat länsstyrelser och kommuner med risk för vattenbrist.

Exempel på tekniker och system som ska testas är:

• Att skapa mindre dammar där vattnet kan lagras. De stora diken som nu snabbt för bort vattnet innan det hinner tränga ner till grundvattnet kan även fungera för att samla ihop vattnet.

• Hitta naturliga platser att infiltrera det samlade vattnet ner till grundvattnet. Även artificiell infiltration kan bli aktuellt.

• Skapa grundvattendammar för att förhindra att det infiltrerade vattnet rinner ut i havet.

• Separera regnvatten från avloppsvatten för att återföra till grundvattnet.

• Klimatneutral avsaltning (med hjälp av solenergi).

• Mätning och uppföljning. Med hjälp av sensorer ska man kunna mäta och följa vattennivåerna online.
Sensorerna ska kopplas till automatiska dammluckor och i framtiden förhoppningsvis även till väderprognoser.