Pressmeddelande 2020-02-20

Sveriges matavfall fyller Globen fyra gånger om

Matavfallet som uppstår under ett år i Sverige skulle kunna fylla Globen fyra gånger om. Och det mesta kommer från hushållen – tre fulla Globen. Det visar rapporten Matavfall i Sverige 2018, som IVL Svenska Miljöinstitutet har varit med och tagit fram på uppdrag av Naturvårdsverket.

I genomsnitt kastade svenskarna 133 kilo matavfall per person under 2018. Totalt i landet uppstod drygt 1,3 miljoner ton matavfall, ungefär 4 procent mer än 2016. Skillnaden beror främst på att en ny beräkningsmetod visar att livsmedelsbutiker kastar mer mat än man tidigare uppskattat.

Hushållen slänger ojämförligt mest matavfall, 70 procent. Livsmedelsbutiker och jordbruk som kommer på andra och tredje plats ligger en bra bit efter med 8 respektive 7 procent. Storkök, restauranger och livsmedelsindustri står för ännu mindre.

Mycket av matavfallet hade kunnat ätas
– En del matavfall går inte att undvika, som skal, kaffesump och ben från kött eller fisk. Men nästan hälften av det som hushållen kastar är matsvinn, exempelvis rester som skrumpen frukt och mögligt bröd. Det är mat som hade kunnat ätas om den hade hanterats rätt, säger Tova Andersson, projektledare på IVL Svenska Miljöinstitutet.

Enligt rapporten hamnar 13 kilo matsvinn i hushållens soppåse eller kompost varje år och så mycket som 26 kilo per person hälls ut i avloppet.

– En tredjedel av världens mat slängs och som rapporten visar har vi stora mängder matavfall även i Sverige. För att komma tillrätta med problemet måste vi veta vad vi slänger och varför. Samarbete längs hela livsmedelskedjan behövs för att få till en positiv förändring, säger Tova Andersson.

Livsmedel påverkar klimat och miljö
Produktion och konsumtion av livsmedel har stor påverkan på klimat och miljö. Ungefär 20-25 procent av Sveriges totala klimatpåverkan kommer från livsmedelshanteringen. Sektorn är också en av de mest vattenkrävande och ligger bakom runt hälften av övergödningen.

Olika livsmedel har olika påverkan. Klimatavtrycket för kött och mejeriprodukter är högre än för frukt och grönsaker. Det är också vanligen högre för matvaror som är producerade utanför Sverige.

Rapporten Matavfall i Sverige – Uppkomst och behandling 2018 är framtagen genom SMED-konsortiet (Svenska MiljöEmissionsData) på uppdrag av Naturvårdsverket.


För mer information, kontakta:
Tova Andersson, tova.andersson@ivl.se, tel. 010-788 67 96