Pressmeddelande 2019-06-19

Ny kartläggning synliggör utmaningarna med plast

Plastanvändningen i Sverige ökade med 300 000 ton per år från 2010 till 2017. Det visar en ny rapport som tagits fram på uppdrag av Naturvårdsverket. Plasten som används kommer huvudsakligen från fossil råvara. Största delen går till energiåtervinning eller bränsle, och endast en liten del materialåtervinns.

En ny rapport som IVL Svenska Miljöinstitutet och Statistiska Centralbyrån har utfört på uppdrag av Naturvårdsverket har kartlagt hur Sverige använder plast idag och hur den hanteras som avfall. Siffror för 2017 som är jämförbara med 2010 visar att plastanvändningen i Sverige har ökat med 300 000 ton per år. Det innebär en ökning med ungefär 30 kilo per person och år.

– Kartläggningen synliggör att den plast som produceras behöver bli möjlig att materialåtervinna så att hanteringen kan ske på ett mer hållbart sätt, säger Lena Stig, Hållbarhetsenheten på Naturvårdsverket.

Mycket plast som går till energiåtervinning och bränsle kommer från verksamheters avfall. Kartläggningen visar att det saknas system som möjliggör att verksamheter som byggbolag, industrier och sjukhus kan sortera ut plast från annat avfall. Även kommunernas insamling av uttjänt plast är begränsad. Idag har till exempel bara 70 av landets 290 kommuner separat insamling av uttjänt plast på återvinningscentraler, för trädgårdsmöbler, blomkrukor och liknande. Förbränningen av plast är ett hinder för klimatmålen som innebär att Sverige inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser senast år 2045.

– Mycket av plasten finns inbyggd i samhället, i byggnader, bilar och andra långlivade produkter. Om sådan plast ska kunna cirkulera behöver produkter och processer i större utsträckning vara utformade för det från början, säger Hanna Ljungkvist Nordin som är huvudförfattare till rapporten, från IVL Svenska Miljöinstitutet.

Kartläggningen blir ett viktigt underlag för hur Naturvårdsverket kan gå vidare och utforma styrmedel som får berörda aktörer att vidta nödvändiga åtgärder.

– Konsumenter har blivit bättre på att sortera men hittills har möjligheterna till materialåtervinning varit begränsade. Produkter behöver vara utformade så att de kan återanvändas och materialåtervinnas. Plasten behöver ha ett värde så att den inte förbrukas i onödan eller hamnar i naturen, säger Petra Selander, Hållbarhetsenheten på Naturvårdsverket.

Vändpunkt i sikte

Kinas stopp för import av lågvärdigt plastavfall har drivit på utvecklingen för en hållbar plasthantering. Nya insatser görs för att plasten ska kunna tas om hand i Sverige och i Europa. Det finns flera exempel på anläggningar där plasten kan sorteras ut industriellt och bearbetas för att kunna materialåtervinnas. Även exempelvis nya initiativ för fossilfritt och materialåtervinningsbart har tagits fram samt incitament för användning av återvunnen råvara.

– Nu behöver andra aktörer till exempel producenter, inköpare, produktutvecklare och återvinningsföretag skapa förutsättningar för att mer plast ska kunna samlas in och materialåtervinnas, säger Petra Selander.

Läs rapporten här: Kartläggning av plastflöden i Sverige

För ytterligare information, kontakta:
Hanna Ljungkvist Nordin, hanna.ljungkvist@ivl.se, tel. 010-788 68 99
Petra Selander, petra.selander@naturvardsverket.se, tel. 010-698 11 31