Pressmeddelande 2018-09-26

Det här är källorna till mikroplast i Stockholms stad

IVL Svenska Miljöinstitutet har kartlagt källor och spridningsvägar för mikroplast i Stockholms stad. Den största mätbara källan utgörs av trafiken genom väg- och däckslitage, där det enbart i Stockholmsområdet sprids mellan 555-570 ton mikroplaster från trafiken varje år. Det område där de mest kostnadseffektiva åtgärderna kan införas är dock inom nedskräpning, enligt rapporten.

– Studien bekräftar vad vi sett tidigare, att trafiken är en stor källa till mikroplaster. Det behövs flera insatser, både åtgärder vid källorna men också att vi begränsar spridningen av mikroplast genom att skapa barriärer till skydd för miljön, som till exempel att införa reningssteg där detta saknas i dag, säger Mikael Olshammar på IVL Svenska Miljöinstitutet.

Kartläggningen har gjorts på uppdrag av Stockholms stad och är underlag till den handlingsplan mot spridningen av mikroplast som staden håller på att ta fram. I uppdraget ingick att identifiera och kvantifiera källor och spridningsvägar för mikroplast i Stockholms stad till i första hand vattenmiljön, samt att ge förslag på åtgärder.

Den största mätbara källan till mikroplast är väg- och däckslitage. Mängden mikroplast från däckslitaget beräknas vara 540 ton per år och från vägfärgslitaget 15-30 ton per år, så sammanlagt handlar det om 555-570 ton mikroplaster som sprids från trafiken varje år. Vid sidan av trafiken hör konstgräsplaner (50-60 ton/år), tvätt i hushåll (1,2- 96 ton/år) till de största källorna. Även nedskräpning på allmänna ytor och från byggprocesser bedöms vara stora källor till mikroplast, trots att de inte kan kvantifieras. Nedskräpning är också det område där de mest kostnadseffektiva åtgärderna bedöms möjliga att genomföra.

– Vi vet att mikroplaster kan komma från sönderdelning och nedbrytning av större plastskräp. Det positiva är att det finns många sätt att minska skräpet i vår omgivning. Ett sätt är att tydliggöra ansvar och samarbeta över förvaltningar, öka antalet papperskorgar och se till att de töms ofta så att inte skräpet blåser iväg eller plockas upp av fåglar. Ett annat sätt att motverka uppkomsten av skräp är att försöka minska konsumtionen av produkter som ofta hamnar i miljön som till exempel engångsartiklar, säger Anna Fråne, avfallsexpert på IVL Svenska Miljöinstitutet.

Trots att det fortfarande saknas kunskap om vissa källors betydelse för spridningen av mikroplaster så kan vi inte vänta med att genomföra åtgärder, menar hon.

– Mikroplaster är mycket långlivade så riskerna för påverkan i miljön är stor. Därför är det relevant att genomföra åtgärder trots att vi inte alltid vet källornas exakta storlek.

De huvudsakliga spridningsvägarna för mikroplaster till vattenmiljön är via avloppsvatten, avloppsslam, dagvatten, snöhantering och nedfall från luft. Även sandsopning är en spridningsväg. Åtgärderna som föreslås i rapporten omfattar bland annat utökad tillsyn, styrning genom upphandling, kommunikationsaktiviteter och tekniska lösningar.

Läs rapporten Mikroplast i Stockholms stad

Vid frågor kontakta:
Mikael Olshammar, mikael.olshammar@ivl.se, tel. 010-788 65 08
Anna Fråne, anna.frane@ivl.se, tel. 010-788 67 41