Nyhet 2020-06-03

Ojämn förberedelse på ett förändrat klimat

IVL Svenska Miljöinstitutet har på uppdrag av Nationella expertrådet för klimatanpassning kartlagt hur Sveriges myndigheter, kommuner, regioner och länsstyrelser förbereder sig på ett förändrat klimat. Det behövs bättre samarbete och större tydlighet kring ansvar och finansiering för att arbetet ska gå framåt visar kartläggningen.

– Klimatanpassningsfrågan har en inbyggd svårighet i och med att den berör flera olika sektorer i samhället. En av knäckfrågorna är hur vi ska få klimatanpassning att prioriteras i konkurrens med andra intressen. Vi vet att klimatet förändras, och om vi inte anpassar våra samhällen så kommer de att bli alltmer sårbara och kostnaderna omfattande, säger Hanna Matschke Ekholm på IVL Svenska Miljöinstitutet.

Nationella expertrådet för klimatanpassning är tillsatt av regeringen och ska var femte år lämna en rapport med förslag på inriktning för det nationella klimatanpassningsarbetet framåt och en uppföljning av det arbete som har gjorts. Kartläggningen som IVL har gjort är underlag till rådets första rapport. I den har klimatanpassningsarbetet studerats hos ett antal myndigheter, länsstyrelser, regioner, kommuner och branschorganisationer. Studien visar att det är stora skillnader i hur långt organisationerna har kommit i det arbetet.

– Om man ser till myndigheterna är det tydligt att det ofta har krävts direktiv för att börja arbeta strategiskt med frågan. Hos länsstyrelserna, som har ett tydligt utpekat samordningsuppdrag, sker ett omfattande klimatanpassningsarbete medan hos regionerna, där det inte finns något utpekat uppdrag, knappt finns något klimatanpassningsarbete alls, säger Hanna Matschke Ekholm.

Extrema väderhändelser skapar mandat

Hur stort utrymme klimatanpassningsarbetet får i kommunerna går ofta att koppla till om de tidigare har drabbats av extrema väderhändelser och klimatförändringar.

– När det händer något så skapas mandatet hos kommunerna. Till exempel har arbetet med höga temperaturer och vattenförsörjning varit i fokus efter de senaste årens torra och varma somrar, säger Hanna Matschke Ekholm.

Översvämningsproblem, skyfall och brister i vattenförsörjning arbetar många av aktörerna med. Mindre fokus ligger på biologiska och ekologiska effekter av klimatförändringar som ökad förekomst av skadegörare och sjukdomar samt påverkan på livsmedelsproduktion och handel.

Ett hinder för att komma längre i klimatanpassningsarbetet är den otydlighet som finns, både vad gäller finansiering och ansvarsfördelning mellan olika aktörer. Målkonflikter mellan klimatanpassning och andra viktiga samhällsfrågor är också vanligt.

– Det kan vara svårt att motivera förebyggande och långsiktigt arbete där effekterna av arbetet kanske inte syns direkt. Därför behöver det vara tydligt på alla nivåer att det är prioriterat att förebygga händelser och lägga resurser och tid på att bygga upp kunskap och utbyta erfarenhet. Alla kommuner som vi har intervjuat betonar att klimatanpassningsarbetet behöver få riktade medel för att något ska hända. Den allmänna kunskapen är inte tillräcklig idag och därmed görs inte de nödvändiga prioriteringarna, säger Hanna Matschke Ekholm.

Även behovet av bättre samarbete kring klimatanpassningsfrågor lyfts fram av nästan samtliga organisationer och i många strategier och handlingsplaner. Dock saknar många former för hur samarbetet bör se ut och fungera.

Ladda ner rapporten: Screening av nationellt arbete med klimatanpassning

Vid frågor, kontakta:
Hanna Matschke Ekholm, hanna.matschkeekholm@ivl.se, tel. 010-788 65 42

Mer information om Nationella expertrådet för klimatanpassning finns på klimatanpassningsradet.se

Nyheter