Nyhet 2019-09-17

Flera mål för materialåtervinning uppfylls men stora utmaningar väntar

Sverige uppfyller de flesta av de nuvarande målen för materialåtervinning, men det finns flera utmaningar för att uppnå framtida mål och öka materialåtervinningen av förpackningar. Pantsystemet sticker ut som ett effektivt system för att uppnå hög materialåtervinning.

Statistiska centralbyrån och IVL Svenska Miljöinstitutet har på uppdrag av Naturvårdsverket sammanställt förpackningsstatistik inom ramen för samarbetet SMED – Svenska Miljöemissionsdata.

Rapporten Sveriges återvinning av förpackningar och tidningar visar att totalt 73 procent av förpackningarna har materialåtervunnits under 2018, en ökning med en procentenhet jämfört med 2017. Sverige klarar därmed det nuvarande målet för förpackningar, som säger att 55 procent av alla förpackningarna ska materialåtervinnas.

– Svenskarna är bra på att sortera och lämna in förpackningar till materialåtervinning, både via pantsystemen och övriga system, säger Agnes Willén, handläggare på Naturvårdsverket.

Glasförpackningar är det förpackningsslag som materialåtervinns i störst utsträckning. Hela 93 procent av glasförpackningarna på den svenska marknaden, 2018, gick till materialåtervinning. Det är samma nivå som 2017 och generellt syns inga större förändringar kring hur mycket förpackningar som materialåtervinns.

Processerna för materialåtervinning är olika effektiva för olika material. De flesta glas- och metallförpackningar, PET-flaskor och pantburkar som rapporteras som materialåtervunna blir nya produkter medan processen för materialåtervinning av papper och framförallt plast inte är lika effektiv.

Skärpta regler från 2020

Kraven på materialåtervinning kommer att skärpas de närmaste åren. Från och med januari 2020 höjs målen för materialåtervinning med upp till 20 procentenheter beroende på typ av förpackning. Dessutom kommer nya krav från EU leda till att rapporteringen bättre stämmer överens med verkligheten gällande hur mycket som blir nytt material. Detta innebär att målen blir svårare att nå.

– Det är bra att målen höjs och att man bättre följer upp vad som faktiskt återvinns. Det stimulerar ytterligare utveckling av samarbetet i hela värdekedjan. Samtidigt är det viktigt att det finns återvinningskapacitet och en efterfrågan på det återvunna materialet, säger Hanna Ljungkvist Nordin på IVL Svenska Miljöinstitutet.

– Det blir en utmaning att uppnå en hög materialåtervinning framöver, säger Agnes Willén. Alla måste fortsätta ta sitt ansvar; den som källsorterar, producenterna som sätter förpackningar på marknaden och branschen som tar hand om materialet.

Producentansvaret är grunden för det svenska insamlings- och återvinningssystemet, för förpackningar och tidningar. Producenterna är också skyldiga att rapportera in statistik till Naturvårdsverket för uppföljning av de nationella målen och gemensamma mål inom EU.

Läs rapporten: Sveriges återvinning av förpackningar och tidningar 2018

För mer information, kontakta:
Hanna Ljungkvist Nordin, hanna.ljungkvist@ivl.se, tel. 010-788 68 99
Agnes Willén, Naturvårdsverket, agnes.willen@naturvardsverket.se, tel. 010-698 12 59