Nyhet 2016-10-26

IVL firar 50 med framtidsbilder

Miljön har blivit bättre det senaste halvseklet. Det konstaterades när IVL Svenska Miljöinstitutet firade 50 år med en jubileumskonferens på Chinateatern i går. Konferensen bjöd på återblickar över ett långt och ofta framgångsrikt miljöarbete. Men ljuset var ändå riktat framåt.

– IVL:s styrka är att vi alltid legat i framkant. Under 50 har vi följt med tiden, vi har breddat vår kompetens, sett till att vetenskap blir verklighet. Det har bidragit till att miljön idag är mycket bättre än den var när vi startade, sade IVL Svenska Miljöinstitutets vd Tord Svedberg, som tillsammans med moderatorerna John Munthe och Anna Jarnehammar hälsade alla välkomna.

Det har hänt en del sedan statsrådet Olof Palme vid 1960-talets mitt beredde frågan om ett mellan staten och industrin gemensamt forskningsinstitut. Man ville ha samlade åtgärder mot den tidens mest aktuella miljöföroreningar, som bland annat handlade om försurade sjöar och svåra utsläpp i luften, ofta orsakade av industrier.

Institutet för Vatten- och Luftvårdsforskning (IVL) startade 1966. Det var innan det fanns vare sig Naturvårdsverk eller miljödepartement.

IVL:s vd Tord Svedberg.

Idag är luften i våra städer renare, kvaliteten i våra vattendrag bättre än för 50 år sedan. Det är ingen tvekan om att IVL:s arbete bidragit till detta, framhöll Tord Svedberg.

– Många av de dystopier som fanns på 60- och 70-talet infriades inte. Idag har vi svenska miljökvalitetsmål, globala hållbarhetsmål och ett antal konventioner som pekar ut riktningen framåt, sa Tord Svedberg under jubileumskonferensen.

Firandet ägde rum på Chinateatern i Stockholm. Bland de cirka 400 gästerna märktes, förutom IVL Svenska Miljöinstitutets medarbetare, forskare, beslutsfattare och opinionsbildare.

Konferensen hade ett starkt fokus på framtiden. Genom fyra olika framtidsbilder skissade IVL:s medarbetare på hur världen kan komma att se ut om 25-35 år. Då har den sista förbränningsmotorn sedan länge fasats ut. Fordonsflottan är eldriven, självkörande och från år 2035 råder rattförbud. Ytterst få äger sina bilar utan bilåkande är en tjänst man abonnerar på.

Däremot äger vi vår egen elproduktion och säljer överskottet via automatiska nättjänster.

Sebastian Bäckström och Mathias Gustavsson.

– ­Vi blir prosumenter, alltså både konsumenter men även producenter av produkter eller tjänster. Och detta gäller inte bara oss som privatpersoner utan även större energianvändare. Som del av ett cirkulärt samhälle är det självklart, förklarade Mathias Gustavsson, IVL.

Vi har också ett hållbarhetsindex att hålla oss till, som ett verktyg att mäta varors och tjänsters verkliga sociala och miljömässiga kostnader.  

Den digitala utvecklingen har även revolutionerat vardagen.
De flesta av oss arbetar mindre. Tid blir en lika viktig resurs som pengar. Värdet av ägande omförhandlas. Vi kommer att dela med varandra och återanvända saker.

– När det gäller den materiella välfärden så är tillräcklighet normen 2041, sa Åsa Moberg, IVL.

Gao Si och Östen Ekengren.

Ett fjärde scenario skissade på hur IVL:s långa verksamhet i Kina bidrar till att kineserna tar ledartröjan i det globala miljöarbetet. Det presenterades av Östen Ekengren, vice vd på IVL, och Gao Si som är chef för IVL:s Kinakontor.

Då, 2050, kommer Kinas miljöproblem vara lösta eftersom centralregeringen storsatsat på gröna innovationer och skärpt lagar och regelverk. Så ser spaningen ut.

– Kina är ett stort land som har kraft att agera. Det visade man inte minst under finanskrisen. Men Sverige är ett land med stort kunnande som kan påverka Kina, sa Gao Si, chef för IVL:s Kinakontor.

Hur sannolika är då dessa framtidsbilder?

Vissa är kanske mindre sannolika, andra rentav troliga. Så löd omdömena från de expertpaneler som diskuterade framtidsbilderna och bidrog med erfarenheter och insikter från politiken, industrin och forskningen. 

Svante Axelsson

Svante Axelsson, nationell samordnare för ett fossilfritt Sverige, gillade särskilt scenariot om transporter och energiförsörjning. Där tecknades en framtid där elen stod för den absoluta merparten av all energi och där både person- och godstransporter drivs med el.

– I min värld är den spaningen till 95 procent korrekt. Den kommer förmodligen tidigare än vi väntat oss. Det sker flera stora tekniksprång och då kommer det att gå fort. Elbilen är redan här. Solcellsrevolutionen är redan här. Idag är solceller en bättre investering än pensionsfonder, sa Svante Axelsson.

Även tunga godstransporter kommer framgent ske med el som främsta drivmedel. Enligt Urban Wästljung, chef för hållbara transporter hos fordonstillverkaren Scania, är det en utveckling som redan är på gång, även om biobränsle kommer att behövas som komplement.  

Också bioekonomins framtid diskuterades. Trä kan bli allt viktigare när vi bygger hus och broar och skogsråvara kan ersätta olja vid tillverkning av plast med mera.

Uban Wästljung, Karin Comstedt Webb och Anna Ledin.

Anna Ledin, miljödirektör vid Göteborgs stad, såg ett problem med att stadsplaneringen inte hänger med de snabba tekniksprången.

– Det finns ett glapp mellan stadsplaneringen och den utveckling som nu går så fort. Att bygga en stad går långsamt och vi har delvis byggt fast våra bostadsområden i bilsamhället. Vi måste både vara snabba och modiga i övergången, sa Anna Ledin.

Diskussionerna handlade också om livsstil och vardagsvanor. Internet of things kommer att revolutionera energianvändningen och produktionen. Robotiseringen gör att arbetstiden skulle kunna minska. Men det sistnämnda höll inte alla med om, och när frågan gick runt var det ingen som svarade att de själva önskade kortare arbetstid. Svante Axelsson menade att en arbetstidsförkortning ligger långt framme.

Anna Ledin och Per Ängquist.

– Vi har en enorm arbetspuckel framför oss. Vi har investeringsbehov i infrastruktur, vi ska bygga trähus, träbroar, järnvägar – då måste vi ligga i. Sedan är människan en skapande varelse, i allt hon gör, sa Svante Axelsson.

Per Ängquist, statssekreterare vid statsrådsberedningen, pekade på ett problem som han ännu inte hittat lösningen på. Vårt långresande, som trots nya digitala mötesformer, sannolikt kommer att öka.

– De personer som är mest engagerade i hållbarhet är samma personer som är mest intresserade av andra kulturer. Det bekymrar mig. Ju mer vi använder sociala medier desto mer vill vi träffa dessa människor. Det är bland det svåraste vi har att hantera, sa Per Ängquist.

I samband med konferensen lanserades IVL Svenska Miljöinstitutets jubileumsskrift. Där har redaktören Eva Bingel och IVL:s förre forskningschef Peringe Grennfelt samlat milstolpar under IVL:s första 50 år.

Peringe Grennfelt och Eva Bingel.

Skriften är en tidsresa från 1960-talet fram till i dag, en berättelse om de första stora miljöskandalerna som skakade Sverige, oljekatastrofer och försurning – till dagens globala utmaningar som klimatförändringen, vattenbrist och vår ständigt växande konsumtion.

Peringe Grennfelt menade att diskussionerna idag är mycket mer konstruktiva.

– När jag började på IVL pratade vi kemikalier i Teckomatorp och andra miljöproblem. Idag har jag inte hört ordet miljöproblem. Däremot har man pratat lösningar, transformation, omställning. Det tycker jag är fantastiskt, sa Peringe Grennfelt.

För även om miljön i många avseenden har blivit bättre är arbetet långt ifrån färdigt. Det finns gott om utmaningar kvar för IVL, framhöll vd Tord Svedberg och citerade under konferensen diktaren Alf Henriksson:

”När missnöjet tryter tar framstegen slut.
När lyckan är nådd ebbar krafterna ut.
Men dit är det lyckligtvis långt, som du vet.
Vi kan räkna med framsteg i evighet.”

50-årsfirandet fortsatte med middag på Berns och underhållning av teatergruppen Improvisationsteatern.

Text: Thomas Heldmark, Vetenskapsjournalisterna
Foto: Anette Andersson, Vetenskapsjournalisterna