Debatt 2019-02-04

Förbränningsmotorer bör inte förbjudas

Vi delar den oro för klimatet som uttrycks i januariavtalet. Däremot är det inte logiskt med ett totalförbud mot bilar som kan drivas med bensin eller diesel. Vi kan däremot se starka skäl att så snart som det är praktiskt möjligt fasa ut försäljningen av fossila drivmedel. Det skriver IVL:s mobilitetsexperter tillsammans med flera andra miljödebattörer i en debattartikel i Svenska Dagbladet.

Debatten publicerades i SvD den 4 februari 2019. Läs den här: Förbränningsmotorer bör inte förbjudas.

Artikeln kan också läsas i sin helhet nedan:

I det så kallade januariavtalet mellan S, C, L och MP sägs i punkt 31: "Från år 2030 kommer det inte längre vara tillåtet att sälja nya bensin- och dieseldrivna bilar. Regeringen kommer att driva ett motsvarande förbud i hela den Europeiska unionen."

Hur formuleringen ska tolkas är inte lätt att reda ut. Den bokstavliga tolkningen av begreppet "bensin- och dieseldrivna bilar" är rimligen alla fordon som är försedda med en motor som kan drivas med bensin eller diesel, det vill säga med drivmedel som motsvarar de specifikationer som finns bränslekvalitetsdirektivets (direktiv 98/70/EG) bilagor I och II.

Direktivets bilaga I gäller bränslen för det som brukar kallas "bensinbilar", medan bilaga II gäller för bränslen för det vi i dagligt tal kallar "dieselbilar".

Dessa specifikationer gäller dock oavsett om drivmedlet är fossilt eller förnybart. I själva verket kan drivmedel som uppfyller bilagornas krav tillverkas av praktiskt taget alla råvaror som innehåller kol, det vill säga såväl av fossila råvaror (normalt råolja, men bland annat stenkol fungerar också) som olika förnybara råvaror, till exempel matavfall, trä, rapsolja, palmolja och mycket annat.

Om man förbjuder fordonen försvinner därför så småningom inte enbart möjligheten att använda både fossil och förnybar bensin och diesel utan även etanol, metanol eller andra, flytande biodrivmedel.

Från klimatsynpunkt finns det dock inga skäl att förbjuda dessa fordon. Det finns däremot mycket starka skäl att förbjuda drivmedel som är tillverkade av fossila råvaror – det gäller oavsett om de fossila drivmedlen utgörs av bensin, diesel eller till exempel fordonsgas.

Det är viktigt att driva på elbilsutvecklingen. Men förbränningsmotorer drivna av biodrivmedel kommer att behövas långt fram i tiden. Det är därför viktigt att utveckla produktionskapaciteten för hållbara biodrivmedel. Idag är inte alla biodrivmedel optimala, varken från klimat eller miljösynpunkt.

Förutom klimatutsläpp orsakar förbränningsmotorer hälsofarliga utsläpp som kan motivera lokala restriktioner i tätorter. I viss mån kan de även bidra till övergödning och bildning av marknära ozon, men inte i den omfattningen att det är rimligt med ett förbud på landsbygden.

Vi delar verkligen den klimatoro som uttrycks i januariavtalet, men vi kan inte se det logiska i ett totalförbud mot bilar som kan drivas med bensin eller diesel. Vi kan däremot se starka skäl att så snart som det är praktiskt möjligt fasa ut försäljningen av fossila drivmedel. Den svenska klimatpolitiken syftar till att inom 20-25 år i princip stoppa alla utsläpp av växthusgaser. Ett totalförbud mot fossila drivmedel från till exempel 2040 skulle sända en tydlig signal till alla aktörer i samhället om att starta utfasningen av de fossila drivmedlen och starta den betydande omställning av en rad verksamheter – inte bara drivmedelsförsörjningen – som detta innebär. Ett starkt argument för att successivt fasa ut de fossila drivmedlen är att detta minskar utsläppen från hela fordonsparken, inte bara från nya, lätta fordon.

Parallellt med en utfasning av fossila bränslen måste det självfallet satsas på en kraftfull utbyggnad av fossilfria alternativa transportmöjligheter för människor och gods, både i staden och på landet. Det behövs också styrmedel för mera transporteffektiva städer där nya bostadsområden och verksamheter måste planeras för fossilfria transporter. Biltransporterna behöver troligen minska i framtiden, men inte överallt. Det ska vara möjligt att bo och verka i hela landet även om två decennier.

Vi uppmanar regeringen att koncentrera arbetet på att så snart som möjligt införa ett förbud mot de fossila drivmedlen istället för att förbjuda bilar som kommer att behövas även i det fossilfria samhället.

Cecilia Hult
projektledare hållbar mobilitet, IVL Svenska Miljöinstitutet
Olle Hådell
miljöexpert fordon och bränslen
Lars Nilsson
trafik- och miljöexpert
Magnus Nilsson
miljökonsult
Anders Roth
ansvarig för hållbar mobilitet, IVL Svenska Miljöinstitutet
Frances Sprei
docent hållbar mobilitet, Chalmers Tekniska Högskola