pressmeddelande | 2021-10-18
Personer som går över gatan

Hälsoeffekter, växtskador och klimat – luftföroreningar påverkar mer än vad som tidigare varit känt

Luftföroreningar påverkar både vår hälsa och miljön. De gör människor sjuka och bidrar till växtskador, försurning och klimatförändringar. Resultaten från fem svenska forskningsprogram visar att luftföroreningar påverkar mer än vad som tidigare har varit känt.

– Svensk forskning har på flera sätt ökat kunskapen om luftföroreningar och hur de påverkar människa och miljö. Den nya kunskapen har också öppnat ögonen för hur komplex och nära sammanlänkad luftmiljön är med andra miljöfrågor som klimatförändringar, biodiversitet, matproduktion och folkhälsa, säger Stefan Åström, forskare på IVL Svenska Miljöinstitutet.

Rapporterna är framtagna av forskare vid bland annat SMHI, Karolinska Institutet, Stockholms universitet, Göteborgs universitet, Umeå universitet och IVL Svenska Miljöinstitutet. Forskningen har främst finansierats av Naturvårdsverket och forskningsstiftelsen Mistra.

De svenska studierna visar att exponering för partiklar i dieselavgaser har en direkt påverkan på hjärta och blodkärl. De visar också att det finns ett samband mellan exponering för luftföroreningar och hjärt- och kärlsjukdomar, andningsproblem, effekter på foster och koppling till demens och barnallergier.

Trots att Sverige har bland Europas lägsta halter av luftföroreningar räknar man med att över 7 000 personer dör i förtid varje år på grund av exponering för framförallt partiklar och kvävedioxid.

– Forskningsprogrammen har lett till bättre kunskap om exponering och hur stor påverkan olika källor och föroreningar har. Det har lett till att det numera går att göra bättre bedömningar av hur effektiva olika luftvårdsåtgärder är, säger Camilla Andersson på SMHI.

Luftföroreningar påverkar också våra ekosystem och vår ekonomi. Forskningen visar att kvävenedfallet påverkar biodiversiteten och leder till minskad förekomst av vissa ofta rödlistade växter. Nedfallet samspelar dessutom med hur vi använder marken, i första hand hur vi brukar skogen. Den negativa påverkan på miljö och människor kommer med stora kostnader för samhället, ofta flera gånger större än vad det kostar att minska utsläppen.

Nära samband med klimatförändringar

Det finns också ett nära samband mellan klimat och luftföroreningar. Till exempel har man sett att sotpartiklar påskyndar temperaturökningen i Arktis. Minskade utsläpp av sot, bland annat från vedeldning och dieseldrivna motorer, skulle därför ha omedelbara positiva effekter på klimatet.

– En viktig del av de svenska forskningsprogrammen har varit att öka samverkan mellan forskare och beslutsfattare. Det har bidragit till en mer effektiv luftvårdspolitik, både i Sverige och internationellt. Kunskapen har använts av myndigheter för såväl miljömålsarbetet som för Sveriges agerande inom EU och FN:s luftvårdskonvention, säger Anna Engleryd från Naturvårdsverket, ordförande för luftvårdskonventionen.

En kort sammanfattning över viktiga resultat och slutsatser från forskningsprogrammen finns att ladda ner här: Från försurning till hälsoeffekter – flera framsteg i forskningen för renare luft Pdf, 2.8 MB, öppnas i nytt fönster.

Fullständig rapport finns att ladda ner här: Achievements and experiences from science – policy interaction in the field of air pollution Pdf, 12.7 MB, öppnas i nytt fönster.

Luftvårdsforskning med hälsa och miljö i fokus. Den 20 oktober arrangerar IVL Svenska Miljöinstitutet och Naturvårdsverket en kunskapsdag på temat luftvårdsforskning. Kom och lyssna på forskare, beslutsfattare och experter som berättar om det senaste inom forskningen och vikten av samarbete och kontinuitet i arbetet för frisk luft. Läs mer och anmäl dig här. Öppnas i nytt fönster.

För mer information, kontakta:
Stefan Åström, stefan.astrom@ivl.se, tel. 010-788 67 55
Anna Engleryd, anna.engleryd@naturvardsverket.se, tel. 010-698 10 60

Fem forskningsprogram. Svenska myndigheter, främst Naturvårdsverket och forskningsstiftelsen Mistra, har sedan slutet av 1990-talet stöttat fem forskningsprogram med syfte att öka kunskapen om luftföroreningar och bidra till det nationella och internationella luftvårdsarbetet. Forskningsprogrammen är Swedish National Air Pollution and Health Program (SNAP), International and National Abatement Strategies for Transboundary Air Pollution Program (ASTA), Swedish Clean Air Research Program (SCARP), Climate Change and Environmental Objectives Program (CLEO) och Swedish Clean Air and Climate Research Program (SCAC).