pressmeddelande | 2021-02-03
Jämtkrafts kraftvärmeverk i Lugnvik

Kraftvärmeverket i Lugnvik utanför Östersund. Foto: Jämtkraft

Goda resultat för produktion av förnybart flygbränsle i Östersund

Genom att fånga in koldioxid från kraftvärmeverk och sedan tillsätta vätgas går det att framställa flygbränsle som har upp till 86 procent mindre koldioxidutsläpp än jämförbara fossila alternativ. Bränslet går dessutom att producera till ett konkurrenskraftigt pris. Det visar ett forskningsprojekt där IVL Svenska Miljöinstitutet, energibolaget Jämtkraft, Chalmers och Lunds universitet samverkar.

– Det här är mycket positiva resultat. Det flygbränsle som produceras kan bli ett förnybart alternativ med stor potential att minska flygets utsläpp av växthusgaser, säger Anton Fagerström, projektledare och forskare på IVL Svenska Miljöinstitutet.

Projektet har tittat på förutsättningarna för att starta storskalig produktion av förnybart flygbränsle, så kallad biojet, i Sverige. Det har utgått från Jämtkrafts kraftvärmeverk i Lugnvik utanför Östersund. I processen kan koldioxid från skorstenen fångas in och blandas med vätgas producerat från förnybar el för att tillverka elektrobränsle som kan användas i befintlig flygplansflotta. Två syntesvägar har utvärderats och båda visar lovande resultat.

Förnybar energi en förutsättning

Det flygbränsle som man får fram har låg påverkan på både klimat och miljö. Utsläppen av koldioxid är mellan 9–16 g per MJ bränsle, vilket är upp till 86 procent mindre koldioxidutsläpp än jämförbara fossila alternativ. Cirka 40 procent av produktionen blir flygbränsle, resterande del blir förnybara drivmedel i form av bensin och diesel.

– Det är viktigt att poängtera att resultaten gäller för förhållanden här vid kraftvärmeverket i Östersund och resurseffektiviteten och hållbarheten hos bränslet beror på flera faktorer, bland annat att alla råvaror redan finns på platsen, att inkommande strömmar av el och koldioxid är av helt förnybart ursprung, och att vi har en effektiv processintegration, säger Anton Fagerström.

I fullt utbyggd skala skulle anläggningen kunna producera drygt 80 000 ton elektrobränslen varav cirka 27 000 ton färdig biojet vilket motsvarar cirka fem procent av det flygbränsle som tankas årligen i Sverige. Kostnaden för att producera elektrobränslet uppskattas till storleksordningen 15-25 kronor litern.

– Resultatet visar att det finns goda förutsättningar för att producera förnybart flygbränsle i Östersund till ett konkurrenskraftigt pris jämfört med andra förnybara flygbränslen. Det beror på att vi kan integrera produktionen med vårt befintliga biobränsleeldade kraftvärmeverk. Vi planerar dessutom att bygga ett nytt kraftvärmeverk som ska invigas 2024. Vi kommer då att ha ännu bättre förutsättningar för att producera förnybart flygbränsle säger Ulf Lindqvist, enhetschef Värme Jämtkraft.

Bränsleanläggning om fem år

Projektet har avslutats och resultatet kommer att användas i det fortsatta arbetet. Målet är att ha en anläggning i Östersund klar för produktion av förnybart elektrobränsle inom fem år.

– Vi kommer nu gå vidare med att utreda praktiska förutsättningar och eventuella partnerskap i syfte att kunna erbjuda förnybart elektrobränsle som kan bidra till klimatomställning, regional utveckling och god lönsamhet för Jämtkraft, säger Andreas Gyllenhammar enhetschef Strategi, Innovation och Hållbarhet vid Jämtkraft.

Ladda ner rapporten. Pdf, 20.8 MB, öppnas i nytt fönster.

För mer information, kontakta:
Anton Fagerström, IVL Svenska Miljöinstitutet, tel. 010-788 68 81, anton.fagerstrom@ivl.se
Ulf Lindqvist, enhetschef Värme Jämtkraft, tel. 063-149037, ulf.lindqvist@jamtkraft.se

Projektet har finansierats av Energimyndigheten och genomförts av IVL Svenska Miljöinstitutet, Jämtkraft, Chalmers, Lunds universitet, Nordiska initiativet för hållbar luftfart (NISA) och Fly Green Fund (FGF). AFAB och Power Region har bidragit med relevant information till de olika arbetsgrupperna.