nyhet | 2021-03-26
Pilotanläggning PFAS Hammarby sjöstadsverk

Tekniken för att rena dricksvatten från PFAS testas nu på Hammarby sjöstadsverk. Foto: Andriy Malovanyy, IVL

Ny metod för rena dricksvatten från PFAS testas i stor skala

En ny teknik för att rena dricksvatten från PFAS har i laboratorieförsök visat mycket goda resultat. Nu testas tekniken i större skala på IVL:s och KTH:s gemensamma forskningsanläggning Hammarby sjöstadsverk.

PFAS är en grupp kemikalier som används i ett stort antal produkter, till exempel i brandskum. Eftersom ämnena är svårnedbrytbara lagras de både i naturen och i människor. Studier visar att hög exponering för ämnena kan kopplas till en rad negativa hälsoeffekter och sjukdomar. Höga halter av PFAS har tidigare hittats i dricksvatten och vattentäkter i Sverige.

– Problem med PFAS i dricksvatten finns på flera platser runtom i Sverige och även i andra länder. Det behövs lösningar och här hoppas vi som arbetar med forskning och teknikutveckling att kunna bidra, säger Andriy Malovanyy, forskare och projektledare på IVL Svenska Miljöinstitutet.

Forskare från KTH har inom programmet Mistra TerraClean utvecklat en teknik som i laboratorieförsök renat vatten från PFAS med över 90 procent. Nu ska tekniken testas i större skala i forskningsanläggningen Hammarby sjöstadsverk för att se om den goda reduktionsgraden även kan uppnås i större volymer av vatten, som återspeglar verkliga förhållanden, samt under längre tid.

Pilottesterna i Hammarby sjöstadsverk utförs med en utrustning som har utvecklats av företaget Stockholm Water Technology. Försöken kommer att ge viktig information om teknikens kapacitet och resursförbrukning och ligga till grund för livscykelsbedömning som görs av IVL och RISE.

Den teknik som används för PFAS-reningen är samma sorts teknik som kan användas för avsaltning av havsvatten.

– Vi har modifierat CDI-teknik för att den ska fungera på PFAS. Tekniken bygger på rör med aktivt kol som rullas upp som cigarrer för att fånga upp PFAS-föroreningarna, säger Joydeep Dutta, professor i material- och nanofysik på KTH, som har utvecklat tekniken.

I pilotförsöken tillsätter man PFAS till kranvatten så att det blir samma halter som finns i Uppsalas råvatten. Utöver själva reningen ska forskarna även undersöka vad som händer med PFAS-föreningarna när de väl har avskilts från dricksvattnet.

– Renat vatten från försöken i labbskala har analyserats avseende möjliga nedbrytningsprodukter. Vi hittade väldigt låga halter, nära detektionsgränser, av endast fem av 200 eventuella PFAS-nedbrytningsformer. Det tyder på att PFAS troligtvis mineraliseras nästan helt. Det blir spännande att se om vi kan få samma goda resultat även i pilotförsöken, säger Raed Awad, forskare på IVL som studerar nedbrytningsmekanismerna i projektet.

Både elektrokemisk nedbrytning och koncentrering testas. IVL och RISE kommer att analysera reningen ur ett livscykelperspektiv och undersöka vilka substanser som bildas vid infångning. Testerna på Hammarby sjöstadsverk pågår till och med september.

Vid frågor, kontakta:
Andriy Malovanyy, andriy.malovanyy@ivl.se, tel. 010-788 68 74

VA-pris till vattenforskning i världsklass

Projektet uppmärksammas nu också av branschinitiativet VA-Fakta som varje år delar ut ett pris till kommuner, företag eller forskningsprojekt som gör insatser för vattenfrågan i Sverige.

Årets vinnare är konsortiet Mistra TerraClean Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. som ”genom sin forskning bidrar med konkreta, tekniska lösningar för att ge medborgarna rent vatten, fritt från farliga PFAS-ämnen”.

Mistra TerraClean finansieras av forskningsstiftelsen Mistra. Det leds av KTH och utförs i samarbete med IVL och flera andra forskningsinstitut och företag.