nyhet | 2020-11-27
vattenreningsverk med eftersedimentering

Inträngande vatten i ledningsnäten påverkar både rening och miljön

Svenska avloppsreningsverk tar emot stora mängder tillskottsvatten som tränger in i ledningsnäten genom otäta skarvar och läckor. Det ökar risken för otillräcklig rening och kräver mer resurser och energi till reningen. Forskare på IVL har med hjälp av så kallade digitala tvillingar studerat hur miljöpåverkan från reningen kan komma att variera vid olika framtidsscenarier.

– Reningsverken står inför många utmaningar. Dels ett åldrande ledningsnät som kräver mycket felsökning och underhåll, dels klimatförändringarna med större regnmängder och fler skyfall. I takt med att våra städer förtätas och asfalteras ökar också avrinningen till dagvattenbrunnar, säger Magnus Rahmberg, projektledare på IVL Svenska Miljöinstitutet.

För att få en bild av hur reningsverken påverkas i framtiden har IVL simulerat hanteringen av tillskottsvatten till Käppalaverket i Lidingö, Henriksdals reningsverk i Stockholm och Kungsängsverket i Västerås. Resultaten visualiseras genom så kallade digitala tvillingar.

Reningsverk som står inför olika typer av åtgärder kan testa sin process genom den digitala tvillingen för att se hur olika scenarier, som inträngande grundvatten och flödestoppar vid högre nederbördsmängder, påverkar de olika reningsstegen. Framtida vattenrening hänger tätt ihop med åtgärder för klimatanpassning.

– För alla tre verken ser vi en minskning av både miljöpåverkan och kostnad för reningen tack vare effektivare processer och ökad avskiljning när mängden tillskottsvatten minskas, säger Sofia Lovisa Andersson, som också deltagit i projektet.

Simuleringarna visar att inträngande tillskottsvatten har större inverkan än ökade flödestoppar. När regnvatten, snösmältning eller inträngande grundvatten når avloppsledningarna späds spillvattnet ut och kyls ner, vilket påverkar verkens reningsprocesser. Det ökade inflödet försämrar möjligheterna till fullgod rening vilket i sin tur ökar mängden föroreningar ut från verket. Det kan också leda till bräddning där orenat, eller bara delvis renat avloppsvatten släpps ut.

Vad är viktigast, att minska miljöpåverkan genom högre rening av fosfor och kväve eller att minska reningsverkens klimatpåverkan?

– Vi har i tidigare studier kunnat konstatera att skärpta utsläppskrav (högre rening av fosfor och kväve) ofta medfört en ökad klimatpåverkan. Den här studien visar att vi kan få bättre rening av fosfor och kväve till lägre klimatutsläpp om vi kan minska mängden tillskottsvatten. Men för att göra en helhetsbedömning behöver vi nu undersöka de ekonomiska och miljömässiga konsekvenserna av åtgärder för att minska mängden tillskottsvatten, säger Sofia Lovisa Andersson.

Ladda ner rapportenPDF

För mer information, kontakta:
Magnus Rahmberg, tel: 010-788 65 63
Sofia Lovisa Andersson, tel: 010-788 66 58