debatt | 2021-06-01
Bilar i kö i staden.

Låt städer få stänga ute dieseldrivna lastbilar

Miljözonsreglerna bör ändras så att kommuner kan förbjuda dieseldrivna lastbilar utan att det påverkar person­bilarna. Det skriver Mats-Ola Larsson, Anders Roth och Ågot Watne från IVL Svenska Miljöinstitutet på Svenska Dagbladet Debatt.

Debattartikeln publicerades i Svenska Dagbladet den 1 juni 2021, läs den härlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster eller nedan.

Flera europeiska städer ser miljözoner som ett verktyg för att skynda på elektrifieringen och samtidigt förbättra luftkvaliteten. Så borde vi resonera också i Sverige. Även om luften i våra städer har blivit bättre så återstår mycket arbete. Att utestänga en stor del av alla personbilar från städerna är dock en stor inskränkning. I stället behöver dagens miljözonsregler ändras så att kommuner får möjlighet att införa anpassade zoner där dieseldrivna lastbilar förbjuds. På så sätt kan vi styra städernas nyttotransporter mot fossilfrihet och samtidigt få bättre luft.

Göteborg, Stockholm och Malmö var 1996 först i världen med att införa miljözoner för tunga lastbilar och bussar. Förutom bättre luftkvalitet och en ny marknad för avgas­renings­utrustning så gav arbetet också Sverige internationell uppmärksamhet. Nu, 25 år senare, är det åtta svenska städer som har miljözonsregler för tunga lastbilar och bussar. Stockholm har dessutom som enda svenska stad infört en miljözonsgata för personbilar som utestänger bilar som inte uppfyller miljöklassen Euro 5.

Från och med förra året har svenska städer också haft möjlighet att införa miljözoner enligt klass 3 som innebär att bara el-, bränslecells- och gasdrivna fordon får köra i zonen. Det finns dock inte någon svensk kommun som har infört detta och såvitt vi vet finns det heller inget initiativ för att införa sådana regler för närvarande.

Utanför Sverige är däremot ambitionerna högre. Ett 25-tal europeiska städer hade under förra året med någon form av avsikt att begränsa användningen av bilar med förbränningsmotor. London, Paris och Oslo är exempel där städerna har en uttalad plan om att införa nollutsläppszoner redan inom några år. Amsterdam har långt gångna planer och kommer att införa gradvis utökade zoner där endast utsläppsfria fordon tillåts. 2025 omfattas en del av staden för vissa fordonskategorier och till 2030 ska hela staden vara utsläppsfri för alla fordons­kategorier.

Det är inte endast stora städer som planerar förbud. I en ny rapportPDF för Energi­myndigheten har vi undersökt hur nordiska städer kan skynda på elektrifieringen samtidigt som arbete med hållbar mobilitet stärks (Roth m fl, 2021). Det är påtagligt att Norge som är känt för sina stora subventioner för elfordon nu också arbetar med regleringar och avgifter som medel för att skynda på elektrifieringen samtidigt som man vill få fler att gå, cykla och åka kollektivt. Ett exempel är den norska staden Bergen som planerar en nollzon för alla fordonstyper redan till 2025. Endast el, vätgas och fossilfria fordon ska tillåtas. Kompletterande mobilitets­åtgärder planeras med pendel­parkeringar, bilhyra och poolbilar, ekonomiska stöd och omlastningspunkter för gods.

Det är tydligt att städer i vår omvärld ser miljözoner som ett verktyg för att skynda på elektrifieringen och samtidigt förbättra luftkvaliteten. Så borde vi resonera också i Sverige. Även om luften vi andas nu är mycket bättre jämfört med när miljözonerna infördes på 90-talet så visar våra beräkningar att knappt 3 000 människor varje år dör till följd av dålig luft som beror på avgasutsläpp från vägtrafiken. Än lever vi tyvärr med utsläppen från dieselbilar med otillräcklig rening.

Dagens miljözonsregler behöver dock ändras så att kommuner får möjlighet att införa anpassade zoner. Dagens regler tvingar en kommun att reglera alla fordonstyper – personbil, lastbil och buss, om man vill införa miljözonklass 3 där endast elfordon och vissa gasfordon tillåts. Att utestänga en stor del av alla personbilar skulle vara en stor inskränkning för människors rörlighet och en sådan åtgärd är svår att genomföra kommunalt. Ett alternativ är att ändra regelverket så att miljözon klass 3 kan införas för enbart lätta och tunga lastbilar, i de fall kommunerna inte vill reglera personbilar.

Detta skulle ge flera fördelar. Ett förbud mot dieseldrivna lastbilar påverkar inte privatpersoner och personbilsanvändningen. Dessutom har åkerier och företag lättare att anpassa sig till en sådan reglering genom att byta till fordon som är godkända i zonen och ta ut eventuellt ökade kostnader av sina kunder. Lastbilar står för en markant del av utsläppen av kväveoxider och partiklar så det är inom dessa segment elektrifieringen behöver störst stimulans. Utvecklingen mot eldrift går också långsammare där. För personbilar är Sverige nu bäst i EU med 4 procent av fordonsflottan som är elektrifierad, och introduktionen av elbussar har också tagit ordentlig fart tack vare upphandlingskrav från våra kollektivtrafik­myndigheter. Men enligt Trafikanalys var antalet lastbilar endast 53 av totalt 83 000 eldrivna fordon eller laddhybrider i Sverige i slutet av 2020, och andelen gasdrivna lastbilar var endast drygt 1 procent.

Vi föreslår att regeringen ger Transport­styrelsen i uppdrag att ta fram ett förslag till en utveckling av dagens miljözonsregler så det blir möjligt för kommuner att införa miljözoner endast för lätta och tunga lastbilar. Ett viktigt skäl att också ta med lätta lastbilar är att det skulle underlätta en miljöomställning av den starkt ökade distributionstrafiken till följd av bland annat ökad e-handel. En trafik som till stor del sker med lätta lastbilar.

Vi föreslår också att efterlevnaden av dagens miljözonsbestämmelser som bygger på kontroll när fordon körs kompletteras med ett förbud mot att stanna eller parkera i en miljözon enligt ett förslag från Transport­styrelsen. Då kan fordonen övervakas även när de står stilla och skötas av kommunernas parkeringsövervakning i stället för av polisen.

Ett ändrat regelverk för miljözoner ger ambitiösa städer en ny möjlighet att förbättra luftkvaliteten och skynda på omställningen till ett fossilfritt transportsystem. Tillsammans med den pågående utbyggnaden av laddinfrastruktur och fler modeller av laddbara och gasdrivna fordon kan miljözon klass 3 bli ett viktigt verktyg för att miljöstyra städernas nyttotransporter.

Mats-Ola Larsson
mobilitetsexpert IVL Svenska Miljöinstitutet
Anders Roth
mobilitetsexpert IVL Svenska Miljöinstitutet
Ågot Watne
luftkvalitetsexpert IVL Svenska Miljöinstitutet