debatt | 2021-04-27
På utflykt i naturen.

Artskydd kan inte få stoppa klimatskydd

Skydd för biologisk mångfald krockar ofta med klimatåtgärder. Lyckas vi bara hantera den ena frågan kommer framgångarna ändå att raseras av den andra. För att undvika dessa målkonflikter behöver beslutsfattare, myndigheter och näringsliv ta ett helhetsgrepp, skriver IVL:s Erik Lindblom och Eskil Mattsson i en debattartikel i Dagens Industri.

Debattartikeln publicerades i Dagens Industri den 27 april 202, läs den härlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster eller nedan.

Den 4 mars i år beslutade EU-domstolenlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster att skärpa tolkningen av skyddet för hotade arter och livsmiljöer. Ett effektivt skydd är angeläget för att bromsa den accelererande förlusten av biologisk mångfald. Klimatpolitiska rådetlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster har därefter rekommenderat regeringen att införa snabbare tillståndsprövning av projekt som bidrar till klimatomställningen. I slutet av mars föreslog också Klimaträttsutredningenlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster att man bör ställa klimatkrav när nya verksamheter prövas. Det är nödvändigt för att klara tvågradersmålet.

Förlusten av biologisk mångfald och klimatkrisen är avgörande hot som dessutom förstärker varandra. De är två sidor av den pågående ekologiska kris som utarmar variationen av ekosystem, arter och gener i miljön – vilket minskar motståndskraften mot klimatförändringar och gör att vi går miste om kritiska nyttor för våra ekonomier och samhällen – som pollinering, rent vatten och luftkvalitet. Därför måste lösningarna rymma båda delar samtidigt, med minsta möjliga negativa påverkan på samhället i övrigt.

Samtidigt ser vi att åtgärder för att motverka den ena delen ofta hamnar på kollisionskurs med den andra. På en storskalig nivå är det tydligt att åtgärder som gynnar klimatet är till nytta för den biologiska mångfalden och tvärtom. Det gäller till exempel bevarande och återställande av våtmarker, kustområden och skogar. Men när man skiftar perspektiv från helheten till enskilda delar så går ofta den positiva kopplingen förlorad. Istället framstår klimat och biologisk mångfald som motstående intressen där man måste välja det ena framför det andra.

Ett exempel är de aktuella besluten från SSAB och H2 Green Steel att börja producera fossilfritt stål. Det kräver järnmalm, stora mängder ren el och bland annat kalksten till stålverkens masugnsprocesser – samtliga verksamheter som på goda grunder kräver tillstånd enligt miljöbalken. Om någon av de arter som omfattas av artskyddsförordningen förekommer där en gruva är tänkt att öppnas, en vindkraftspark anläggas eller kalksten brytas så kommer verksamheten med stor sannolikhet inte få tillstånd. Istället för att skynda på processerna, som redan idag tar många år för varje enskilt tillstånd, riskerar de att helt stoppas. Det är uppenbart ett stort hinder för att hinna genomföra samhällsomställningen i tid. Regeringen har också tillsatt flera utredningar för att se över lagstiftningen, bland andra En modern och effektiv miljöprövninglänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, Klimaträttsutredningenlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster och Artskyddsutredningenlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. Det skärpta artskyddet kan även försvåra för både skogs- och jordbruk. Det kan inte vara avsikten.

Vi ser två förklaringar till att positiva samband förbyts till konflikt. Den ena är att konflikten är reell, det vill säga att ett enskilt projekts negativa konsekvenser inte uppvägs av de positiva. All mänsklig aktivitet måste hålla sig inom de ekologiska gränserna, både lokalt och planetärt. Den andra förklaringen är att konflikten är konstruerad genom att dagens tillståndsprocess inte är ändamålsenlig för att se varje projekt ur ett helhetsperspektiv.

Vi måste snabbt blir bättre på att förstå hur effekter på klimat och biologisk mångfald samverkar i den lilla skalan och hur de aggregerar nationellt och globalt. Med utgångspunkt i det brådskande behovet ser vi att det krävs:

  • Ett nytt helhetstänk vid prövning av miljöfarlig verksamhet. Hela värdekedjor behöver beaktas. De verksamheter som är hållbara bör få företräde framför de som inte är det. Det bör gälla även de länkar i kedjan som ännu inte kan ställa om eller bli helt cirkulära. Kunskapskravet ska ställas på den som söker tillstånd att visa att den utgör en del i en sådan kedja.
  • Att den pågående miljöprövningsutredningen förtydligar nuvarande dispensregler. Det går att göra undantag från Artskyddsförordningen om ingreppet utgör ”ett allt överskuggande allmänintresse”. Hittills anses ett näringslivsprojekt i praktiken inte kunna uppfylla det. I framtiden måste det kunna bli vanligare att lämna dispens från artskyddet till förmån för klimatomställning och vice versa. Vad har större allmänintresse än att motverka den ekologiska krisen?
  • Ett gemensamt ansvarstagande av aktörerna i tillståndsprövningar. Hur lång tid en process tar styrs i hög grad av hur företaget, myndigheter och miljöorganisationer agerar, till exempel om de väljer att överklaga beslut, eller avstår från detta. Energimyndigheten, Havs- och vattenmyndigheten och Naturvårdsverket har gemensamt lett breda projekt om hållbar vattenkraftlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster respektive vindkraftlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster för att ge övergripande vägledning om hur olika samhällsintressen ska prioriteras i olika situationer. Här är det viktigt att det lokala perspektivet inte går förlorat, utan att både det generella och specifika ryms.
  • Att näringslivet tar fram ekologiska färdplaner. De flesta branscher har redan tagit fram fossilfria färdplanerlänk till annan webbplats. Gruv- och metallbranschen har nyligen också tagit fram en färdplan för biologisk mångfaldlänk till annan webbplats. Fler behöver följa efter – men det räcker inte. Frågorna kan inte hanteras i separata planer utan de måste integreras.

Det är bråttom att ta ett helhetsgrepp kring den avvägning som uppstår mellan global klimatnytta och lokal påverkan på den biologiska mångfalden. En mer effektiv och ändamålsenlig miljöprövning ger förutsättningar för verksamheter att utveckla nya miljövänliga tekniker som krävs för att vi ska klara klimatomställningen – samtidigt som den biologiska mångfalden värnas.

Erik Lindblom, specialist tillstånds- och miljöprövningar, IVL Svenska Miljöinstitutet
Eskil Mattsson,
forskare, IVL Svenska Miljöinstitutet