analys-och-kommentarer | 2020-04-06
Mikael Malmaeus

Tillväxtberoendet en uppenbar nackdel i situationer som denna

Coronakrisen är inte bara en viruspandemi utan sätter också vår ekonomi på svåra prov. Vad säger oss den ekonomiska krisen om hållbarheten i vårt samhälle, det undrar Mikael Malmaeus, nationalekonom och docent i miljöanalys.

Krisen visar på sårbarheten i vårt ekonomiska system

När komponenter i tillverkningsindustrin inte kan importeras och när människor inte kan röra sig fritt leder det närmast till kaos i ekonomin. Företag går omkull, människor blir arbetslösa och börsen störtdyker. Ekonomin är uppenbarligen inte rustad för att klara en störning av detta slag. Men krisen i det här fallet beror inte på att vi lever över våra tillgångar utan snarare tvärtom. Det vi gör är ju att hålla igen på konsumtionen och minska resursförbrukningen. Att detta leder till så stora problem säger oss något om vilken typ av ekonomi vi byggt in oss i.

Tillväxt är inte det som gör vår ekonomi hållbar. Tvärtom är tillväxtberoendet en uppenbar nackdel i situationer som denna. Symptom som finansiell oro, konkurser och arbetslöshet är ganska typiska för ekonomiska kriser när också BNP minskar, även om denna kris är extrem i sin omfattning. Men forskning visar också att detta är relativt kortsiktiga problem som uppstår därför att det som händer är oväntat. En långsammare omställning till minskad materiell konsumtion och lägre resursförbrukning skulle mycket väl kunna vara ekonomiskt hållbar, bara det sker i samklang med våra förväntningar.

Det finansiella undantagstillståndet en möjlighet till en grön omställning

Den offentliga ekonomin är i vanliga fall styrd av finanspolitiska regler, överskottsmål och stränga krav på budgetbalans. Och det på goda grunder. Men i det tillstånd som nu råder har regeringen knappast något annat val än att bryta mot dessa regler. Att skaka fram stödpaket på hundratals eller rentav tusentals miljarder kronor är normalt sett inte möjligt men de senaste veckorna har det skett på löpande band. Riksbanken skapar pengar med enkla knapptryckningar.

Givetvis skapas inga verkliga resurser på detta sätt, men det ger ändå en möjlighet att styra om ekonomin på ett sätt som också kan utnyttjas för en grön omställning.

När ekonomin ska startas om igen efter att krisen blåst över kan det vara enklare än på länge att finansiera hållbara investeringar.

Kontakt: Mikael Malmaeus