LCA-baserade miljökrav i byggandet

Livscykelanalys (LCA) kan användas för att ställa miljökrav på byggnader i form av funktionskrav, till exempel som maximala utsläpp i kg CO2ekv./m2 boarea. För att kunna utnyttja livscykelanalys i upphandling av nya byggnadsprojekt på ett klokt sätt krävs att kraven ställs i relation till både metodmässig och organisatorisk mognad hos inblandade aktörer. I denna rapport har man tittat på bland annat identifiering och organisering.

Sammanfattning

Att använda livscykelanalys (LCA) som verktyg för att styra mot byggnader med så låg miljöpåverkan som möjligt under hela dess livscykel, har under minst 20 år framhållits som centralt för att minska bebyggelsens miljöpåverkan. Under denna tid har emellertid energianvändningen under byggnaders drift pekats ut som det viktigaste livscykelskedet att inrikta åtgärder mot. Under de senaste åren har allt fler studier av nyare byggnader pekat på att den miljöpåverkan som sker under byggandet av husen proportionellt sett spelar en allt viktigare roll.

På senare år har energianvändningen för nyproduktion per kvadratmeter bostadsyta minskat, samtidigt som en allt större del av den tillförda energin är förnybar. Båda dessa trender bidrar till minskad klimatpåverkan från nya byggnaders uppvärmning varför klimatpåverkan för att bygga och underhålla byggnader ökar i betydelse. Frågan uppkommer därför om hur miljöpåverkan kopplat till produktion av byggnadsmaterial och själva byggandet kan angripas. Behovet av utformning och projektering av byggnader baserat på livscykelberäkningar har därmed aktualiserats.

Offentlig upphandling är en möjlighet för den offentliga sektorn att vara pådrivande genom att ställa miljökrav. När det gäller krav på livscykelanalys för byggnader har det exempelvis ställts i Norge genom den statligt ägda fastighetsförvaltaren Statsbygg. Genom EU:s nya upphandlingsdirektiv (som implementerats i svensk lagstiftning) har möjligheten att ställa upphandlingskrav med hänsyn till miljöpåverkan över hela livscykeln ökat. Men då det alltjämt i mångt och mycket saknas praktiska tillämpningsexempel och därmed en allmän praxis kring hur krav baserade på LCA kan ställas, känner många en osäkerhet i att använda livscykelanalysbaserade miljökrav i upphandlingssituationer, vare sig det handlar om offentlig upphandling eller ej. Även kommunerna har möjligheter i alla sina roller, utom när de är myndighetsutövare, att som markägare eller beställare ställa LCA-baserade krav. Sådana krav kan också integreras i miljöcertifieringsverktyg och därmed återanvändas eller inspirera miljökrav i offentlig upphandling. LCA-baserade krav finns idag i följande miljöcertifieringssystem som används i Sverige: Miljöbyggnad 3.0 (som kom 2017), BREEAM och LEED men inte i Svanenmärkningen.

Gemensamt för dessa olika befintliga och tänkbara tillämpningar av LCA-baserade miljökrav i en upphandlingssituation av ett byggnadsverk är att de, precis som andra upphandlingskrav, behöver uppfylla grundläggande principer, såsom EU:s upphandlingsprinciper: icke-diskriminerande, likabehandlande, stå i rimlig proportion till vad det är som upphandlas samt bygga på öppenhet och transparens.

Medarbetare: Martin Erlandsson

Typ: Rapport

År: 2018.0

Rapportnummer: C285

Författare: Martin Erlandsson, Tove Malmqvist

Ladda ner publikation