Utveckling av metodik för bedömning av diffus partikeldamning från industrier - Delrapport Nordkalk

I länder med varmt och torrt klimat har damning varit ett viktigt forskningsområde under många år. I Sverige har det uppmärksammats under senare år, till på grund av större infrastukturprojekt i urbana områden samtidigt som miljökvalitetsnormerna (MKN) för partiklar i luft överskrids. Partiklar har visats vara en bidragande orsak till ökad sjuklighet och dödlighet och kostar det svenska samhället cirka 26 miljarder kronor/år. Emissionerna från anläggningar och fordonsavgaser är relativt kända däremot är diffus damning bristfällig. Det finns därför behov av att utveckla metodik för uppskattning av emissionsfaktorer, och därmed kunna beräkna emission och spridning av partiklar. Syftet med studien är att utveckla emissionsfaktorer (EF) för partiklar från diffus damning genom att kombinera mätningar med inverterad spridningsmodellering. Mätningarna gjordes med passiv (fluxmätningar) och aktiv mätmeto-dik (pumpat på filter). Baserat på detta har emissionsfaktorer för olika meteorologiska förutsättningar beräknats. Vid jämförelse mellan uppmätta halter och frekvensen av olika delaktiviteter inom industriområdet framgick ingen någon synbar effekt från enskilda aktiviteter på uppmätt halt. Däremot framgick tydligt att den samlade effekten av aktiviteter gav en haltökning genom att helghalterna generellt var lägre än vardagshalterna. Emissionsfaktorer för Nordkalk är definierade för det material som finns i lagringshögarna idag samt för lokala spridningsförutsättningar. Om fraktionen i lagringshögarna ändras bör fluxmätningar räcka för beräkning av nya EF0 vilka kan ligga till grund för beräkningar av spridningen efter förändrad aktivitet. Baserat på beräknade emissionsfaktorer, lokal meteorologi, veckodag, markförutsättningar (snö/is/ blött) har spridningsberäkningar av både halter och deposition gjorts på årsbas. Jämförelser mellan uppmätt och beräknad PM10-halt gjordes cirka 1.5 km från anläggningen för mätperioden dels på två-veckorsbas (± 5%) dels på dygnsbas (± 8%). Motsvarande för deposition visar dock på en generell underskattning av modellerad deposition med 30 procent, sannolikt till följd av både osäkerheter i mät-metodik för deposition och/eller depositionshastigheter.

Prenumerera på våra nyhetsbrev