Utveckling av en indikator för totalt nedfall av kväve till barrskog inom miljökvalitetsmålet Ingen övergödning

I denna rapport beskrivs den utveckling av en indikator för totalt nedfall av oorganiskt kväve till barrskog för perioden 2001-2016, som IVL tillsammans med Lunds universitet fått i uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten att utveckla.

Sammanfattning

För första gången har totaldepositionen av kväve till barrskog beräknats som underlag till uppföljningen av miljökvalitetsmålet Ingen övergödning. Detta är en tydlig förbättring jämfört med att bara använda våtdepositionen till öppet fält, som tidigare använts som indikator, eftersom torrdepositionsandelen utgör 25-50 % av det totala kvävenedfallet till barrskog. Det är även första gången som tidsserier för totalt kvävenedfall baserat på mätdata tagits fram.

Den geografiska gradienten i det totala kvävenedfallet till barrskog över Sverige var likartad för alla år, med de högsta värdena i sydväst, och minskande mot nordost. Den kritiska belastningsgränsen för kvävenedfall till barrskog, 5 kg/ha/år, överskrids årligen i södra halvan av Sverige. Förutom att tidsserier visas för Sverige som helhet har även Sverige delats in i tre områden (norra, sydöstra och sydvästra Sverige) och det totala kvävenedfallet till barrskog har minskat signifikant sedan 2001 i samtliga tre områden och för Sverige som helhet. Minskningen är i samma storleksordning som minskningen av rapporterade utsläpp av oorganiskt kväve från EU28.

Det totala kvävenedfallet till barrskog beräknades baserat på månadsvisa mätningar från tio mätplatser inom Krondroppsnätet och Krondroppsnätet-NV runt om i Sverige. Beräkningarna av det totala kvävenedfallet baserades på mätningar av nedfall med nederbörden till öppet fält, nedfall som krondropp samt mätningar av torrdeposition med strängprovtagare placerade under ett tak. Detta kombineras med ytterligare mätningar av våtdeposition till öppet fält vid ett större antal mätplatser inom Krondroppsnätet och Krondroppsnätet-NV i Sverige. Skälet till att det inte räcker med nedfall via krondropp är att en del kväve tas upp direkt i trädkronorna, vilket leder till en underskattning av kvävenedfallet beräknat som krondropp.

Metodiken för att beräkna det årliga totala kvävenedfallet över Sverige 2001-2016 kan sammanfattas i fem steg: 1. Våtdepositionen beräknades för samtliga mätplatser med mätningar över öppet fält. 2. Torrdepositionen vid de 10 platserna med samtliga mättyper uppvisade en geografisk gradient, som användes för att beräkna torrdeposition på andra platser med enbart mätningar av våtdeposition. 3. För perioden 2008-2013, då mätningar med strängprovtagare saknades, beräknades torrdepositionen genom en linjär tidsmässig interpolation. 4. Totaldepositionen beräknades genom att summera torrdepositionen och våtdepositionen. 5. Slutligen gjordes en geografisk interpolering baserad på samtliga mätplatsers totaldeposition, för att ta fram en heltäckande karta för Sverige. Resultaten redovisas för 2001-2016 dels som årliga kartor över Sverige med den totala kvävenedfallet till barrskog, dels som tidsserier med årliga areaviktade medelvärden för totaldepositionen av kväve för hela Sverige samt för tre olika områden av Sverige.

Prenumerera på våra nyhetsbrev

Sidan senast ändrad: 2021-05-05

IVL Svenska Miljöinstitutet

Om oss

IVL Svenska Miljöinstitutet är ett oberoende forskningsinstitut med Sveriges bredaste miljöprofil.

Tillsammans med näringsliv, myndigheter och forskningsvärlden driver vi på omställningen till det hållbara samhället – från vetenskap till verklighet.

Följ oss

Ikon med LikedIn
Ikon med twitter
Ikon med facebook

Karriär

© 2022 IVL Svenska Miljöinstitutet AB | Om Cookies | Hantering av personuppgifter

Ikon med kryss
Till toppen