Tillståndet i skogsmiljön i Kronobergs län

I denna rapport redovisas resultaten från mätningar inom Krondroppsnätet i Kronobergs län under perioden från oktober 2014 till september 2015, vilka relateras till tidigare års mätningar. Vidare beskrivs aktuella händelser under 2015 med anknytning till Krondroppsnätet.

Sammanfattning

I Kronobergs län görs mätningar av krondropp och markvattenkemi på två granytor (Angelstad och Tagel) och en tallyta (Attsjö). I Tagel mäts även nedfall på öppet fält. Provytorna i Tagel och Angelstad har flyttats en kort bit under mätperioden, 2007 respektive 2013, till följd av stormskador efter stormarna Gudrun och Per. Trendanalyser för markvatten innefattar inte båda mätserierna, före och efter flytt, på dessa ytor, då markvattenkemin kan variera kraftigt på korta avstånd och resultaten därmed inte är direkt jämförbara.

Svavelnedfallet har minskat signifikant på samtliga skogsytor i länet, och även på öppet fält i Tagel. Det minskade svavelnedfallet återspeglas i signifikant minskade halter av svavel i markvattnet i Angelstad och Attsjö. I Tagel är de båda mätserierna för korta för statistisk analys, men det finns tydliga tenden¬ser till minskning av halterna under den första mätperioden (1996-2007). Tolkningen av trenderna för de försur¬nings¬relaterade parametrarna i Angelstad och Tagel försvåras av att ytorna drabbats av stormar som på¬verkat markvattenkemin mycket. I Angelstad fanns dock tydliga tecken på återhämtning, med ökat pH och ANC samt minskade halter oorganiskt aluminium, innan stormen Gudrun 2005. Efter flytten av ytan i Angelstad har markvattnet varit avsevärt surare, och ytan tillhör nu de mest försurade i landet. Markvattnet från ytan innehåller mycket salt, och försurningen skulle därmed kunna vara orsakad av jonbyte till följd av salttillförsel. Källan till saltet är dock ännu okänd. Tagel är den yta som är minst försurad, med pH, ANC och halter av oorganiskt aluminium som är i nivå med mer nordostliga ytor. I Tagel är tidsserierna för korta för att dra några slutsatser om eventuella trender. I Attsjö finns inga tendenser till återhämtning.

Kvävenedfallet med nederbörden på öppet fält i Tagel har varierat sedan mätstart, och det finns inga signifikanta trender. Under det senaste hydrologiska året har nedfallet på öppet fält varit ca 7 kg/ha. Det totala nedfallet till skog (inkl. våt- och torrdeposition) för de två senaste åren har beräknats till mellan knappt 10 kg per hektar och år i nordost till över 15 kg i de västra delarna av länet. Detta innebär att den kritiska belastningsgränsen för kväve med avseende på övergödning till skog, som har satts till 5 kg per hektar och år, har överskridits. Kvävehalterna i markvattnet har generellt varit mycket låga, men i Angelstad ökade halten nitratkväve betydligt efter stormen Gudrun 2005, och var fortfarande förhöjd 2013 när mätutrustningen flyttades.

This report is only available in Swedish.

Prenumerera på våra nyhetsbrev

Sidan senast ändrad: 2021-05-05

IVL Svenska Miljöinstitutet

Om oss

IVL Svenska Miljöinstitutet är ett oberoende forskningsinstitut med Sveriges bredaste miljöprofil.

Tillsammans med näringsliv, myndigheter och forskningsvärlden driver vi på omställningen till det hållbara samhället – från vetenskap till verklighet.

Följ oss

Ikon med LikedIn
Ikon med twitter
Ikon med facebook

Karriär

© 2022 IVL Svenska Miljöinstitutet AB | Om Cookies | Hantering av personuppgifter

Ikon med kryss
Till toppen