Tillståndet i skogsmiljön i Östergötlands län

I denna rapport redovisas resultaten från mätningar inom Krondroppsnätet i Östergötlands län från perioden oktober 2012 till september 2013 och relateras till tidigare års mätningar. Vidare redovisas andra aktiviteter med anknytning till Krondroppsnätet. Mätningar inom länet visar att såväl lufthalter som atmosfäriskt nedfall av svavel under de senaste drygt 20 åren har minskat i takt med Sveriges och Europas rapporterade utsläpps­minskningar. Det kan utifrån mätningarna, antas att en minskning av svavelhalterna i fartygsbränsle runt 2006-2007 resulterade i ett minskat svavelnedfall. Provtagning och analys av markvattnet tyder på små, men bestående försurningsproblem för skogs­marken. Mark­vattnets pH är fortfarande något försurat, men samtidigt syns tecken på återhämtning från för­surningen. Trots att svavel­nedfallet har minskat kraftigt i länet har det sura nedfallet tömt marken på buffrings­kapacitet, och det tar lång tid innan den försurade marken återhämtar sig. Även utsläppen av oxiderat och reducerat kväve uppges ha minskat avsevärt under de senaste 20 åren. Lufthalterna av NO2 minskar mycket riktigt i länet, medan halterna av ammoniak i stort inte visar på någon förändring. Nedfallet av kväve med nederbörden har varit för­hållande­vis lågt de senaste åren, men den kritiska belastningen för kvävenedfall, 5 kg N/ha/år, har sannolikt överskridits under lång tid i Östergötlands län. Kvävenedfallet kan på sikt leda till en upp­lagring av kväve i skogs­marken. I slut­ändan kan detta medföra att nitrat läcker ut till grundvatten och rinnande ytvatten. Mark­­vatten­­mät­ningarna i länet visar att förhöjda halter av nitrat sällan förekommer i länet vid ytorna med växande skog. Förhöjda nitrathalter i mark­vattnet är vanligare i angränsande län vilket medför att det troligen kan förekomma även inom Östergötlands läns gränser. Där det förekommer innebär det negativa effekter både för övergödning och för försurning. Aspekter kring skogsbrukets försurande inverkan, kvävegödsling av skogsmark, fördjupad utvärdering av miljömålet samt EU:s luftvårdspolitik diskuteras också i rapporten.