Övervakning av luftföroreningar i Västra Götalands län. Resultat till och med september 2003

På uppdrag av Länsstyrelsen i Västra Götalands län samt Tranemo kommun har IVL mätt nedfall av luftföroreningar, markvattnets kvalitet och lufthalter i Västra Götalands län. Mätningarna startade 1989. Syftet är att beskriva nedfallets storlek och markvattnets sammansättning i skogsytor, men även visa skillnader mellan olika delar av regionen och hur förhållandena ändras med tiden. Vissa av provytorna ligger i Skogsvårdsorganisationens observationsytor, vilket gör att Länsstyrelsens och kommunens data kan jämföras med skogliga uppgifter. Genom samarbete med SMHI utförs även yttäckande modellberäkningar av depositionen sedan 2000/01. Nedfallet av svavel och kväve i södra Sverige visar en gradient med större nedfall i sydväst och avtagande värden mot nordost, beroende på den dominerande sydvästliga vindriktningen och avståndet till utsläppsområden. I Västra Götaland återfinns denna gradient med större nedfall av svavel, kväve och klorid i de sydvästliga delarna än i de östra delarna av länet. Sedan mätningarna startade 1989 har nedfallet av svavel till skogsytorna minskat till omkring en tredjedel. Förändringen är störst i områden med tidigare stor deposition, till exempel har depositionen av svavel minskat med drygt 4 kg/ha i den sydvästligaste granytan, Ösjö, mellan mitten av 1990-talet och de senaste tre åren, jämfört med den nordostligaste granytan, Stora Ek, där nedfallet av svavel har minskat med 1 kg/ha. Förändringen förklaras till stor del av det minskande utsläppet i Europa, vilket framför allt har lett till kraftigt minskad torrdeposition av svavel. Någon lika tydlig trend för kväve är svårt att se. Under det hydrologiska året 2002/03 har svaveldepositionen via krondropp fortsatt att minska. På alla lokaler, med undantag för Jakobsbyn-Ödegård och Stora Ek, uppmättes den minsta depositionen sedan mätningarna startade.Depositionen till skogsytorna var i medeltal 4,3 kg antropogent svavel per hektar. Nedfallet av kväve via krondropp var i nivå med de senaste 5 åren, i genomsnitt 5,4 kg/ha. Markvattnet i undersökta lokaler var surt, med pH-värden mellan 4,5 och 5,3. De flesta ytor har låga kvoter omkring 1 mellan baskatjoner och oorganiskt aluminium. Kvoter under 1 indikerar ökad risk för biologiska skador i mark och vatten. Lufthalter mäts på en lokal i länet, Hensbacka. Under 2002/03, liksom tidigare år, var halterna av svaveldioxid och kvävedioxid lägre än både miljökvalitetsnormerna gällande ekosystem och miljömålen gällande hälsa, kulturvärden och/eller material. Däremot överstiger ozonhalterna EUs målvärde på 40 µg/m3 och indikerar risk för skördeförluster.

Prenumerera på våra nyhetsbrev