Övervakning av luftföroreningar i Västmanlands och Uppsala län. Resultat till och med september 2001

På uppdrag av Västmanlands läns Luftvårdsförbund och Länsstyrelsen i Uppsala län har IVL mätt nedfall av luftföroreningar, markvattnets kvalitet och lufthalter på fem lokaler i Västmanlands län och en lokal i Uppsala län. Syftet är att beskriva nedfallets storlek och markvattnets sammansättning i skogsytorna, men även visa skillnader mellan olika delar av regionen och hur förhållandena ändras med tiden. Vissa av provytorna ligger i Skogsvårdsorganisationens observationsytor, vilket gör att Luftvårdsförbundets och Länsstyrelsens data kan jämföras med skogliga uppgifter. Mätningarna visar måttlig belastning av svavel och kväve i de båda länen jämfört med situationen i Sverige som helhet. Generellt sett har belastningen av svavel till marken i de undersökta ytorna minskat sedan mätningarna startade i Västmanlands län 1992. För kväve saknas tydliga trender. Hydrologiska året, oktober 2000 till september 2001, utmärker sig genom större svavelbelastning än på flera år; i genomsnitt 4 kg svavel per hektar mark i fyra granytor. När det gäller kväve visar senaste årets data högre värden än något år tidigare, drygt 6 kg kväve per hektar på öppet fält. Orsaken är riklig nederbördsmängd i kombination med höga halter av kväve i nederbörden. Om avtalade ut-släppsminskningar genomförs kommer depositionen att minska till 2010, i synnerhet för kväve. Godkärra och Kvisterhult har haft surast markvatten, oftast pH-värden 4,5-4,8. I Vretbacken finns en tendens till minskad surhetsgrad sedan mätningarna startade, vilket saknas på övriga lokaler trots minskat nedfall av försurande luftföroreningar. Marknära ozon har sannolikt orsakat vegetationsskador i regionen. I genomsnitt var halterna 50-58 µg/m 3 under sommaren 2001, vilket är samma nivå som året innan. Luftens innehåll av svavel- och kvävedioxid har visat låga värden.

Prenumerera på våra nyhetsbrev