Övervakning av luftföroreningar i Skåne Resultat till och med september 2001

På uppdrag av Skånes Luftvårdsförbund har IVL mätt nedfall av luftföroreningar, markvattnets kvalitet och lufthalter på åtta platser i länet. Syftet är att beskriva nedfallets storlek och markvattnets sammansättning i skogsytorna, men även visa skillnader mellan olika delar av regionen och hur förhållandena ändras med tiden. De flesta provytor ligger i Skogsvårdsorganisationens observationsytor, vilket gör att Luftvårdsförbundets data kan jämföras med undersökningar av skogens hälsa. Nedfall av svavel och kväve i Sverige visar en gradient med större nedfall i sydväst och avtagande värden åt nordost. Liknande gradient gäller luftens innehåll av svavel- och kvävedioxid. Mätningarna i Skåne visar större belastning av svavel och kväve än flertalet län där IVL mäter nedfall. Sedan mätningarna startade i Skåne 1988 har det totala nedfallet av svavel halverats samtidigt som nederbörden blivit mindre sur, i genomsnitt pH-värde 4,6 från senaste femårsperioden. För kväve är det svårt att se trender. Det är viktigt att internationellt avtalade åtgärder genomförs för att nå förväntad belastning år 2010. Markvatten från Skåne bär tydliga spår av flera decenniers belastning av försurande ämnen. Generellt noteras surt markvatten i kombination med låga halter av baskatjoner och mycket höga halter av aluminium, vilket medför risk för ekologiska skador. Mycket riklig nederbördsmängd noterades på de olika lokalerna i Skåne under det senaste hydrologiska året, oktober 2000 till september 2001. Medelvärdet för samtliga lokaler, 1100 mm, var dubbelt så stort jämfört med slutet av 1980-talet i Arkelstorp. Trots det har våtdepostionen av svavel varit på samma nivå eftersom nederbördens halter av svavel har halverats. Nederbördens halter av kväve har varit likartad under hela mätperioden, vilket gör våtdepositionen av kväve betydligt större under senare år. Tydligt är också att mätningarna visar större torrdeposition av svavel under 2000/01 än närmast föregående år. På öppet fält noterades 6,4 kg svavel och 14,8 kg kväve per hektar, räknat som medelvärden från samtliga lokaler under året och till marken i skogen 9,1 kg svavel per hektar, vilket är nästan 2 kg mer än föregående år. Lufthalter av svaveldioxid var generellt något högre än året innan, vilket stämmer med ökad torrdeposition av svavel. Även om ozonhalterna var något lägre sommaren 2001 än året innan innebär de risk för vegetationsskador i hela länet. Mätningarna indikerar att markvattnet surhetsgrad inte har minskat trots reducerat nedfall av försurande ämnen.

Prenumerera på våra nyhetsbrev

Sidan senast ändrad: 2021-05-05

IVL Svenska Miljöinstitutet

Om oss

IVL Svenska Miljöinstitutet är ett oberoende forskningsinstitut med Sveriges bredaste miljöprofil.

Tillsammans med näringsliv, myndigheter och forskningsvärlden driver vi på omställningen till det hållbara samhället – från vetenskap till verklighet.

Följ oss

Ikon med LikedIn
Ikon med twitter
Ikon med facebook

Karriär

© 2022 IVL Svenska Miljöinstitutet AB | Om Cookies | Hantering av personuppgifter

Ikon med kryss
Till toppen