Negativa klimatutsläpp genom användning av biogena kolsänkor

Senast år 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären och detta kräver att vi i en framtid måste kunna bygga klimatneutrala byggnader. Malmö vill gå före och har  genom initiativet lokal färdplan Malmö 2030 (LFM30) som mål att vara klimatneutralt redan 2030. Den byggda miljön står idag för omkring en femtedel av Sveriges totala klimatpåverkan. För att uppnå klimatneutrala byggnader är ’äkta’ negativa utsläpp viktiga, det vill säga åtgärder som faktiskt minskar halten av koldioxid i luften och inte bara undviker utsläpp.

Ett sätt vi redan idag kan skapa negativa klimatutsläpp direkt i byggskedet är att jobba med biogena kolsänkor. Det kan vi till exempel göra genom att använda biobaserade material såsom biokol som används till exempel i betong eller i en växtbädd eller i marken som en renodlad sänka. Andra alternativ är att bygga med trä eller andra förnybara material. I denna rapport tar vi fram underlagsuppgifter så att storleksordningarna på dessa sänkor ska kunna bedömas. Vi har gjort detta genom att ta fram en metodansats som baseras på bokförings-LCA och som är kompatibel med den metodik som redan tillämpas i LFM30 för att beräkna betydelsen av det trä som byggs in i en byggnad (Erlandsson 2020). Enligt denna redan etablerade metodansats analyseras kolbalansen för skogen på landskapsnivå som innebär att alla skogens skeden finns som en del av analysen, dvs en medelvärdesbild (när åldersgenerationerna är jämnt fördelade). För planterade växter beräknas därför analogt det kol som i medeltal under analysperioden lagras i de planteringar som görs inklusive tillskottet från biokol. För enskilda stadsträd har metodiken utvecklats för att ta hänsyn till att träden växer, och skapar en biogen kolsänka, som sträcker sig över analysperiodens 50 år.

Metodiken innebär att det som binds in i respektive analysperiod kan tillgodoräknas i projektets klimatbudget. På så sätt uppstår ingen dubbelbokföring samtidigt som nyttan av att bevara stora träd i den byggda miljön stärks.I rapporten finns nyckeltal och schabloner för att möjliggöra en mer likformig beräkning så att den som ska göra beräkningar framgent, i brist på specifika underlagsdata, kan göra samma antagande. Vi har även gett ett räkneexempel som visar att ett flerbostadshus av massivträ som klarar de målgränsvärde som ställs upp i LFM30 kan genom att planera växter samt inkludera biokol i växtbäddarna, redan idag – med produkter som går att köpa – uppnå en klimatneutral byggnad. I detta fall kompenseras byggskedet klimatpåverkan fullt ut med negativa utsläpp i form av biogena kolsänkor.

Prenumerera på våra nyhetsbrev