Miljöstörande ämnen i fisk från Stockholmsregionen 2013

Vilka halter av olika miljöstörande ämnen förekommer i fisk på olika avstånd från Stockholm? Ökar eller minskar halterna över tid? Finns det ett samband mellan föreoreningshalter och fiskens hälsotillstånd? Överskrids miljökvalitetsnormer och/eller gränsvärden för saluföring? För att söka besvara dessa frågor insamlades abborre genom nätfiske hösten 2013 från ett tjugotal platser i en transekt från Stockholms ytterskärgård –över staden och några områden norr därom - samt vidare in i centrala Mälaren. I laboratoriet bestämdes ett antal morfologiska mått på fisken, vilka ger översiktlig information om hälsotillståndet, och muskelkött preparerades för kemiska analyser av olika föroreningar. I fisk från några områden insamlades även gallvätska för analys av förekomsten av läkemedelsrester. Abborre anses vara en relativt stationär art och de halter man mäter speglar miljötillståndet i fångstområdet. Abborre är dessutom en kommersiellt och för husbehovs- och fritidsfiske viktig art och det finns ett allmänt intresse att från konsumtionssynvinkel veta vilka halter av föroreningar den innehåller. För de flesta ämnen som har undersökts förelåg en gradient med låga halter i ytterområdena i Stockholms skärgård och Mälaren och ökande halter närmare Stockholm. Höga halter av kvicksilver uppmättes i några områden bland annat Brunnsviken och Lilla Värtan. Högsta halt av tributyltenn (TBT), en tennorganisk förening uppmättes utanför Beckholmen i Stockholms ström. Ett föreslaget gränsvärde för TBT på drygt 15 ?g/kg vv muskelvävnad överskrids på många platser. Osedvanligt och oväntat höga halter av PCB uppmättes i abborre från Oxundasjön. Kompletterande undersökningar med ett större material inkluderande gädda har senare bekräftat denna bild. Källan till denna PCB-kontaminering är okänd och föremål för fortsatta utredningar. Av övriga ämnen som förekom i förhöjda halter kan nämnas den fluorerade föreningen PFOS som förekom i halter runt 20 ?g/kg vv i många områden, vilket är storleksordningen dubbelt upp mot kommande miljökvalitetsnorm. I jämförelse mot äldre undersökningar utförda i början av 2000-talet har halterna av de flesta undersökta substanser minskat, kvicksilver undantaget. Det är dock vanskligt att dra långtgående slutsatser mellan två undersökningstillfällen då mellanårsvariationen kan vara betydande. Den bild som framträder är emellertid tydlig. När det gäller fiskens hälsotillstånd kan det utifrån undersökta biomarkörer inte dras några slutsatser om negativ påverkan i föroreningsbelastade områden. Även detta är en förbättring jämfört mot tidigare undersökningar, som dock utförts med betydligt fler biomarkörer. Läkemedelsrester i gallvätska detekterades i första hand i fisk från området utanför Käppalaverket och Mälaren väst om Stockholm. Ett oroande tecken är att den inflammationshämmande substansen Diklofenak och det lugnande medlet Oxazepam finns i mätbara koncentrationer i nära hälften av de fiskar som analyserats. I områden där det sker kommersiellt fiske i ytter- och mellanskärgård samt i Mälaren kan det konstateras att halterna av undersökta substanser generellt var låga och väl under gällande gränsvärden för saluföring. Resultaten från abborre kan anses generaliserbara för annan mager stationär fisk som gädda och gös men ej för migrerande feta arter som lax, öring och strömming.

Prenumerera på våra nyhetsbrev

Sidan senast ändrad: 2021-05-05

IVL Svenska Miljöinstitutet

Om oss

IVL Svenska Miljöinstitutet är ett oberoende forskningsinstitut med Sveriges bredaste miljöprofil.

Tillsammans med näringsliv, myndigheter och forskningsvärlden driver vi på omställningen till det hållbara samhället – från vetenskap till verklighet.

Följ oss

Ikon med LikedIn
Ikon med twitter
Ikon med facebook

Karriär

© 2022 IVL Svenska Miljöinstitutet AB | Om Cookies | Hantering av personuppgifter

Ikon med kryss
Till toppen