Miljörisker med lösningsmedel - Vilket lösningsmedel ska jag välja?

Denna studie behandlar organiska lösningsmedels miljöeffekter, och har utförts vid IVL. En mer detaljerad beskrivning av beräkningarna som ligger till grund för resultaten i denna rapport har redovisats i IVL-Rapporten B 1041 (Miljöeffekter av lösningsmedel - underlag till åtgärdsstrategi, 1991). De effekter som beaktas är: * betydelse för ozonbildning i det marknära luftlagret, troposfären - direkta effekter på växtlighet * bidrag till växthuseffekten* bidrag till nedbrytning av ozonlagret i stratosfären. Lämpliga lösningsmedel ur miljösynpunkt är alkoholer och aceton. Dessa föreningar har de lägsta effekterna på miljön. Eftersom de lätt tvättas ut med nederbörden, medverkar de endast i liten utsträckning till att bilda ozon och koldioxid i troposfären. Detta framgår av tabellen på motstående sida, där en sammanfattning över miljöegenskaper hos de lösningsmedel som behandlats presenteras. Den nederbörd som löst ut de lättlösliga lösningsmedlen har inga kända miljöeffekter. Mindre lämpliga ur miljösynpunkt är de klorerade lösningsmedlen. Dessa föreningar kan dels ha direkta negativa effekter på hälsa och växtlighet och desssutom kan de bilda växtskadande, klorinnehållande produkter som kan ackumuleras i biologiska näringskedjor. Klorinnehållande föreningar med mycket lång troposfärisk livslängd bör undvikas. Till dessa hör metylenklorid, perkloretylen och även koltetraklorid. Den långa uppehållstiden och deras förmåga att absorbera värmestrålning gör dem till växthusgaser med förmåga att påverka jordens klimat. Dessa föreningar kan också bidra till nedbrytning av ozonlagret i stratosfären. Övriga lösningsmedel som behandlats är relativt likvärdiga med avseende på förmåga att bilda ozon. Ozon och vissa andra produkter som bildas har en välkänt negativ inverkan på växtlighet. Det är mycker litet känt om lösningsmedels direkta och indirekta effekter på växtlighet. Genom bildning av koldioxid och ozon vid fullständig nedbrytning i luft bidrar de till växthuseffekten. För att välja lösningsmedel i en viss tillämpning bör givetvis även hälso- och brandrisker beaktas utöver de aspekter på miljöeffekter som tas upp i denna studie. För en kort genomgång av lösningsmedlens hälsoeffekter hänvisas läsaren till del två i IVL-rapporten B 1041 'Miljöeffekter av lösningsmedel - underlag til åtgärdsstrategi'. Tabellen på motstående sida kan användas för att erhålla en rangordning av de lösningsmedel som studerats. En viss försiktighet bör antas för den inbördes rangordningen i den stora 'mellangruppen'. Slutsatsen är snarast att alkoholerna rekommenderas, främst på grund av deras förmåga att lösas ut med nederbörden, medan vi avråder från de klorerade och i viss mån de aromatiska lösningsmedlen.

Prenumerera på våra nyhetsbrev

Sidan senast ändrad: 2021-05-05

IVL Svenska Miljöinstitutet

Om oss

IVL Svenska Miljöinstitutet är ett oberoende forskningsinstitut med Sveriges bredaste miljöprofil.

Tillsammans med näringsliv, myndigheter och forskningsvärlden driver vi på omställningen till det hållbara samhället – från vetenskap till verklighet.

Följ oss

Ikon med LikedIn
Ikon med twitter
Ikon med facebook

Karriär

© 2022 IVL Svenska Miljöinstitutet AB | Om Cookies | Hantering av personuppgifter

Ikon med kryss
Till toppen