Markvattenkemi - variation inom skogliga observationsytor

På uppdrag av Länsstyrelsen i Västra Götalands län har IVL utvärderat de markvattenmätningar som utförs inom det svenska Krondroppsnätet (www.ivl.se). Syftet har varit att belysa rumslig variation av markvattnets sammansättning inom själva provytan. En annan frågeställning var om det räcker med ett generalprov från 5 lysimetrar (markvattenprovtagare) för att ge ett representativt mått för beståndet som helhet, samt om eventu-ella skillnader avseende markvattnets sammansättning kan förklaras av jordmånsvariation inom ytan. Vid två tillfällen (under vår och höst 2001 samt vår 2002) har markvatten från enskilda lysimetrar analyserats separat och variationen mellan de olika delproverna beräknats statistiskt. Som komplement till denna mark-vattenkemiska variation genomfördes en jordmånsbeskrivning i anslutning till varje lysimeter. Dessutom gjordes en okulär bedömning avseende ytans och närområdets topografi med syfte att bedöma huruvida markvattnet kan påverkas av ytligt grundvatten eller andra vattenrörelser från sidan. Totalt har tio lokaler fördelade i södra och mellersta Sverige ingått i undersökningen. Den har visat följande rangordning när det gäller haltvariation mellan olika delprover; järn, kalium, ammoniumkväve, mangan, nitratkväve, kloridjoner, aluminium, vätejoner, sulfatsvavel, kalcium, totalt organiskt kol, natrium och magnesium som visat minst variation. Resultaten från denna undersökning har även jämförts med övriga studier med liknande syfte. Huvudsakligt syfte med markvattenprovtagningarna inom Krondroppsnätet är att bedöma såväl markvattnets kvalitet i skogsbeståndet som dess tidsutveckling som indikator på en rad processer, påverkade av bland annat luftföroreningar. När det gäller tidsutveckling i beståndet bör det i princip räcka att studera markvatten från ett fåtal fungerande lysimetrar under flera år. Här är mätseriens längd av större betydelse än antalet lysimetrar. För att med en rimlig ekonomisk insats täcka in den variation som normalt förekommer är slutsatsen från denna studie att fem lysimetrar på olika ställen i direkt anslutning till ytan normalt räcker för att ge en uppfattning av medelförhållandena i markvattenkemi. Till stöd för detta finns resultaten från andra studier som uppvisar en likartad variation, trots i flera fall fler lysimetrar inom ett begränsat område. Stora avvikelser från förväntad markvattenkemi, eller onormalt kraftig variation mellan provtagare, kan i vissa fall motivera att fler lysimetrar installeras för att få ett säkrare värde på genomsnittliga halter i markvatten från beståndet

Prenumerera på våra nyhetsbrev