Luftkvaliteten i Sverige 2008 och vintern 2008/09. Resultat från mätningar inom Urbanmätnätet

Urbanmätnätet är ett samarbete mellan ett antal av Sveriges Miljökontor och IVL. Urbanmätnätet bygger på samordnade, långsiktiga mätningar av luftkvaliteten i ett stort antal kommuner, utförda på ett sådant sätt att resultaten blir jämförbara mellan tätorter och år. Urbanmätnätet startade vintern 1985/86 och den 23:e mätsäsongen (2008/09) har avslutats. Resultaten från kalenderår 2008 och vinterhalvår 2008/09 presenteras i denna rapport. Under vinterhalvåret 2008/09 deltog totalt 30 kommuner i Urbanmätnätet och 17 kommuner deltog med mätningar under hela 2008. Mätningarnas omfattning har bland annat varit dygnsmedelvärden av kvävedioxid (NO2) i totalt 17 tätorter. I 8 av de totalt 30 tätorterna bestämdes också dygnsmedelvärden av sot samt i 3 tätorter även svaveldioxid (SO2) som dygnsmedelvärde. I 27 kommuner utfördes mätningar av PM10, varav en kommun, Kävlinge, även mätte PM2.5. Dygnsvisa mätningar av PM10 utfördes under hela 2008 i totalt 14 tätorter. I 17 kommuner genomfördes mätningar av VOC. Förutom dessa mätningar utfördes en rad diffusionsmätningar av SO2, NO2 och O3 under såväl vintern 2008/09 som sommar och år 2008. Miljökvalitetsnormen (MKN) för NO2 för såväl års- (40 µg/m3) som dygnsmedelvärde (60 µg/m3, som får överskridas max 7 dygn/år) underskreds i samtliga mätpunkter i urban bakgrund under vinterhalvåret 2008/09. Däremot överskreds den övre utvärderingströskeln (ÖUT) som dygnsmedelvärde i Örnsköldsvik och riskerar att överskridas i Timrå och Karlstad. NO2-halterna har uppvisat en nedåtgående trend i svenska tätorter sedan projektets start 1986/87. En linjär regressionsanalys visar att trenden för den 'nationella' tidsserien är en årlig minskning med i genomsnitt 0.6 µg/m3, baserat på de 14 kommuner som deltagit med mätningar under minst 20 vinterhalvår. För en medeltätort innebär den genomsnittliga årliga minskningen en haltminskning av NO2 sedan 1986/87 med ca 50 %. Från de månadsvisa mätningarna av SO2 med diffusionsprovtagare framgår att samtliga vinterhalvårsmedelvärden av SO2 underskrider miljökvalitetsnormen för vinter- och årsmedelvärde (20 µg/m3) med god marginal. Inte heller miljömålet för SO2 som årsmedelvärde, 5 µg/m3, överskreds i någon kommun. De kommuner som uppvisade de högsta halterna av SO2 var hamnkommunerna Trelleborg och Ystad som bägge uppvisade ett års- och vinterhalvårsmedelvärde på 3 µg/m3. Samtliga kommuner ligger klart under MKN för PM10 som årsmedelvärde (40 µg/m3) baserat på vinterns samt hela 2008 års mätningar. Däremot har de flesta kommunerna problem att klara den övre utvärderingströskeln (ÖUT) för årsmedelvärdet (14 µg/m3). En kommun överskred MKN som dygnsmedelvärden för PM10 i gaturum, Jönköping, under år 2008. De flesta övriga kommuner överskred antalet tillåtna dygn över 30 µg/m3 (ÖUT) redan under vinterhalvåret såväl i urban bakgrund som i gaturum och mätkrav föreligger därmed för dessa kommuner. Vid jämförelse av uppmätta halter av PM10 med utvärderingströsklarna för PM10 i förslaget om ny förordning kan man konstatera att endast ett fåtal kommuner riskerar att överskrida de föreslagna övre utvärderingströsklarna. För de nio kommuner som mätt PM10 i urban bakgrund under minst sju av de nio pågående åren kan man se en tendens till viss haltminskning. Halterna i urban bakgrund såväl som gaturum ligger klart under MKN och ÖUT för bensen under vinterhalvåret 2008/09 och år 2008. De flesta kommuner ser också ut att klara miljömålet. I alla kommunerna har bensenhalten minskat sedan mätningarna började 1992/93. En linjär regressionsanalys för bensen, utifrån de 7 kommuner som mätte VOC vintern 2008/09 och som har mätt VOC under minst 15 vinterhalvår, ger en genomsnittlig årlig minskning på 0.38 µg/m3. För en svensk medeltätort ger detta en minskning av bensen med ca 80 %

Prenumerera på våra nyhetsbrev