Krondroppsnätet i mellersta Sverige - övervakning av luftföroreningar och dess effekter i skogsmiljön

På uppdrag av Luftvårdsförbunden i Västmanlands och Värmlands län, Länsstyrelserna i Stockholms och Södermanlands län samt Swedavia AB redovisas resultaten från 2015/16 års mätningar inom Krondroppsnätet, tillsammans med tidigare års resultat, i en för mellersta Sverige sammanhållen regional rapport. I rapporten redovisas även andra relaterade projekt samt aktuella händelser från 2016, som är relevanta ur Krondroppsnätets synvikel. Dessutom beskrivs kortfattat några projekt, med anknytning till Krondroppsnätet, som är på gång under 2017.

Sammanfattning

I denna andra omgång av årsrapporter inom Krondroppsnätets Program 2015-2020 fokuserar vi på en analys av hur atmosfäriskt nedfall, och effekterna på markvattenkemi, av försurande och övergödande ämnen, har förändrats över tiden. Vi redovisar denna analys såväl nationellt som för mellersta Sverige separat. Vi visar även resultaten för samtliga mätstationer i mellersta Sverige var för sig.

De europeiska utsläppen till luft av svavel har minskat med nästan 90 % mellan 1990 och 2014. Motsvarande minskning för kväveoxider är drygt 50 %. Sverige har minskat sina utsläpp i ungefär samma omfattning. Mer problematiskt är det med ammoniak, där Europas utsläpp endast minskat 24 % och Sveriges utsläpp knappt förändrats alls. Lufthalterna av svavel- och kväveoxider på olika platser i Sverige har generellt minskat, som förväntat, i samma utsträckning som rapporterade utsläppsminskningar, vilket utgör en värdefull bekräftelse av metodiken för svensk och europeisk utsläppsrapportering. De minskade svavelutsläppen i Europa har kraftigt reducerat svavelnedfallet i Sverige sedan slutet av 1980-talet. I de högst belastade delarna av mellersta Sverige (Stockholms, Södermanlands, Västmanlands och Värmlands län) har nedfallet minskat från omkring 10 till under 2 kg per hektar och år sedan början av 1990-talet. Under det hydrologiska året 2015/16 understeg svavelnedfallet 1 kg per hektar och år på samtliga mätplatser i mellersta Sverige. En bidragande orsak till den låga nivån på nedfallet 2015/16 var de låga nederbördsmängderna.

Effekterna av det minskade svavelnedfallet syns tydligt i minskade svavelhalter i markvattnet på 50 cm markdjup, vid samtliga mätplatser i mellersta Sverige och vid flertalet mätplatser med långa tidsserier i Sverige, även om svavelprocesser i marken gör att minskningen ofta inte är lika kraftig som nedfallsminskningen.

Markvattnet är dock fortfarande försurat på många platser i Sverige, framför allt i de sydvästra delarna. Den syraneutraliserande förmågan, ANC, har varit positivt i markvattnet vid alla nio mätplatser i mellersta Sverige under den senaste treårsperioden och pH har visat på måttlig till låg surhet, mellan 5 och drygt 6. Fyra av sex mätplatser, med långa tidsserier, i mellersta Sverige visar på en signifikant återhämtning från försurning, i form av ökat pH och/eller ANC. De två platser som inte har någon signifikant återhämtning uppvisar ändå relativt goda förhållanden, med pH över 5,2 och positivt ANC.

Det samlade nedfallet av oorganiskt kväve (nitrat + ammonium), uppmätt som våtdeposition på öppet fält, har under perioden mellan 1996/97 och 2015/16 minskat statistiskt säkerställt vid 7 av 24 platser i Sverige. Av de sex mätplatserna i mellersta Sverige med långa tidsserier minskade våtdepositionen av kväve vid tre av dessa under denna period, alla belägna i de östra delarna av området. Beräknat totalt oorganiskt kvävenedfall överskred under 2015/16 den kritiska belastningen för barrskog, 5 kg N/ha/år, i de mellersta och västra delarna av mellersta Sverige, med högre överskridande ju längre västerut man kommer. Överskridanden kan leda till påverkan på markvegetationen i skogsekosystemen samt risk för läckage av nitrat till yt- och grundvatten.

Nitrat förekommer hittills sällan i markvattnet i ostörda skogsekosystem, förutom i de sydvästligaste delarna av Sverige. Dock kan halterna av nitrat öka till ganska höga nivåer i markvattnet efter avverkning, men även efter relativt begränsade stormskador. I mellersta Sverige är det få mätplatser som har haft eller har förhöjda nitrathalter i markvattnet.

This report is only available in Swedish.

Prenumerera på våra nyhetsbrev