Komplettering 1 till rapport 'Kartläggning av plastflöde i Stockholm': Enligt tilläggsuppdrag från Stockholms stad, diarienummer: 2020-6498, ramavtal Dnr 220-882/2017

Rapporten presenterar plastflöden i Stockholms stad, både från kommunens verksamheter och från alla invånare, från inköp till avfallshantering. Resultaten från kartläggningen ska användas av Stockholms stad som underlag för att ta fram en handlingsplan för minskad plastanvändning och underlätta prioritering och utformning av åtgärder för att minska onödig plastanvändning och klimatpåverkan från plast, öka materialåtervinningen av plastavfall och minska spridningen av plastskräp.

Kartläggningen av plastflöden inom kommunens egna verksamheter var ett prioriterat fokus. Den delen var främst inriktad på utvalda förbrukningsartiklar av engångs- och flergångskaraktär.

Studien visar att de 32 förvaltningarna inom staden under 2019 mottog totalt cirka 65 miljoner förbrukningsartiklar som innehåller plast inom de utvalda kategorierna. Totalt innehåller dessa cirka 2 310 ton plast. De förbrukningsartiklar som stadens verksamheter använde mest var handskar, blöjor, avfallspåsar, bärkassar och olika säckar, inkontinensskydd, engångsförkläden, plastförpackningar, tvättlappar, svampar, dukar, trasor, plastfickor, aktmappar, engångs-haklappar, skoskydd, portionsformar för matservering, olika bägare, pennor, sanitetspåsar och bestick.

Kartläggningen av alla invånarnas plastflöden visar att det under 2019 tillfördes totalt cirka 106 000 ton plast till Stockholm i form av plastförpackningar, PET-flaskor (pantmodell), plast i personbilar, elektronik och byggprojekt, syntetiska textiler och övriga plastprodukter. Det största plastflödet är ’övriga plastprodukter’, ett plastflöde som är svårt att kartlägga med tillgänglig statistik och uppgifter, men som i studien uppskattas vara cirka 42 856 ton 2019. Här ingår till exempel leksaker, engångs-, kontors-, köks- eller badrumsprodukter som tillverkas i plast. Näst störst plastflöde är plastförpackningar, där cirka 20 454 ton tillfördes under 2019 i Stockholm.

Uppskattningar gjorda i studien, baserade på tillgängliga data, visar att cirka 9 024 ton plastavfall som genererades i Stockholm 2019 skickades till materialåtervinning och cirka 46 216 ton till energiåtervinning.

Rapporten föreslår att Stockholms stad bygger vidare på följande punkter i sin handlingsplan för en hållbar plastanvändning:

·         Uppmuntra systematisk insamling av data inom varje förvaltning gällande total användning av plast och generering av plastavfall. Detta kan underlätta en mer omfattande kartläggning av plastflöden inom stadens verksamheter i framtiden, samt uppföljning av framstegen mot en mer hållbar plastanvändning.

·         Minskad användning av förbrukningsartiklar i plast som nämnts ovan för att minska plastanvändning.

·         Ökad separat insamling av plastförpackningsavfall båda inom stadens egna verksamheter, men också bland stadens invånare, för att öka materialåtervinningen.

·         Uppmuntra stadens förvaltningar att underlätta och driva ökad återvinning av övriga plastprodukter.

Prenumerera på våra nyhetsbrev

Sidan senast ändrad: 2022-07-08

IVL Svenska Miljöinstitutet

Om oss

IVL Svenska Miljöinstitutet är ett oberoende forskningsinstitut med Sveriges bredaste miljöprofil.

Tillsammans med näringsliv, myndigheter och forskningsvärlden driver vi på omställningen till det hållbara samhället – från vetenskap till verklighet.

Följ oss

Ikon med LikedIn
Ikon med twitter
Ikon med facebook

Karriär

© 2022 IVL Svenska Miljöinstitutet AB | Om Cookies | Hantering av personuppgifter

Ikon med kryss
Till toppen