Karakterisering av Lakvatten från Avfallsupplag

Bakgrunden till föreliggande projektet var att lakvatten från avfallsupplag kan ha miljöstörande egenskaper. För karakterisering av lakvatten finns inga fastställda allmänna metoder, därför var syftet att utveckla en metodik med vilken lakvatten från avfallsupplag kan karakteriseras. Projektet betonar därmed miljöstörande egenskaper hos lakvatten. Det är viktigt att påpeka att ingen bedömning görs av lakvattens miljörisk i förhållande till andra utsläpp. Dessutom har provtagningspunkterna valts så att koncentrationerna av ingående parametrar normalt är höga, vilket ska beaktas vid bedömning av analysresultaten och vid jämförelser med andra slags utsläpp. I föreliggande delprojekt har lakvattenprover hämtats från fem avfallsupplag. Provtagningen har skett så nära avfallet som möjligt i syfte att minimera yttre faktorers påverkan på proverna. Följande har analyserats; BOD7, CODCr TOC, DOC, pH, kloridjonhalt, mängd suspenderat material, N-NH4, N-NO2+NO3, N-Kjeldahl, P-PO4, P-tot, metaller (Ca, Fe, K, Mg, Na, Al, As, Ba, Cd, Co, Cr, Cu, Hg, Mn, Ni, Pb och Zn) samt toxicitet med avseende på Microtox och grönalg. Resultaten indikerade att samtliga lakvatten kommer från avfall som hade passerat den sura anaeroba fasen och kommit in i metanfasen. Kloridjonhalten varierade från hög till mycket hög. Det mesta kvävet förelåg som ammonium och mängden var generellt hög men varierade mellan de olika lakvattnen. De uppmätta koncentrationerna av flera metaller var tillräckligt höga för att kunna orsaka ekotoxikologiska effekter. Dock är metallers förekomstform avgörande för om koncentrationerna är toxiska. Lakvattnen var ej tydligt toxiska med avseende på Microtox men alla vatten gav tydliga toxiska effekter i grönalgstestet. För att utreda vad som var toxiskt för grönalger och i viss mån även Microtox, delades två lakvatten upp i 18 olika fraktioner som var och en behandlades med olika metoder. De olika fraktionerna toxicitetstestades vilket gav information om vilka ämnesgrupper som var toxiska. Resultaten från fraktioneringen indikerade att ammoniak orsakade det mesta av toxiciteten för grönalger. Testerna med Microtox visade att lipofila organiska föreningar förekom i lakvattnen i toxiska koncentrationer. Toxiciteten var komplex och orsakad av flera olika typer av föreningar. I avfallsupplag som innehåller organiskt material pågår processer som idealt kan beskrivas som en sekvens av på varandra följande omvandlingsfaser. Med en konceptuell modell kan organiska föreningars öde i avfallsupplag förenklat beskrivas. Modellen visar att sorption, dissociation, evaporation, mikrobiell nedbrytning och vattenflöde är viktiga processer. Miljö- och hälsofarliga organiska föreningar har identifierats i lakvatten från kommunala avfallsupplag, men det kommer troligen inte någonsin att vara möjligt att identifiera mer är en bråkdel av alla föreningarna. Förekomsten av ett urval av specifika organiska föreningar i de undersökta lakvattnen bestäms inom projektet.

Prenumerera på våra nyhetsbrev