Kan Sverige uppfylla miljömålspreciseringar för försurning och övergödning - Indikationer från ambitiösa utsläppsscenarier i utvalda Europeiska länder

I denna rapport presenteras resultat från en studie över vägar framåt för att Sverige skall kunna närma sig miljömålen Bara naturlig försurning och Ingen övergödning. Studien har haft två syften: 1. Analysera vilka Europiska utsläppsminskningar som skulle leda till att miljömålen nås till senast 2030.     a. För målet Bara naturlig försurning beaktade studien miljömålsspecificeringen:  ”Påverkan genom atmosfäriskt nedfall”     b. För målet Ingen övergödning beaktade studien endast deposition av övergödande kväve över skogsmark. Detta kopplar främst till miljömålsspecificeringen: ”Påverkan på landmiljön” 2. Analysera i vilka länder och i vilka sektorer åtgärder för att minska utsläpp av försurande och övergödande ämnen skulle ge störst effekt. Med bas i det mest ambitiösa tillgängliga utsläppsscenariot för EU:s länder beräknades ytterligare utsläppsminskningar i de m.a.p. utsläpp av svavel och kväve viktigaste sektorerna. Dessa minskningar genomfördes i de Europeiska länder som år 2010 var de viktigaste för försurande och övergödande deposition över Sverige. Utsläppsminskningarna simulerades för år 2020 och 2030 som konsekvenser av mycket kraftiga ändringar i energisystemet, i transportsystemet och i jordbrukssektorn. Därefter beräknades och diskuterades åtföljande påverkan på försurning och övergödning i Sverige. För att identifiera de sektorer i vilka utsläppsminskningar skulle kunna ge mest nytta för de svenska miljömålen analyserades scenarierna i underlagsrapporter framtagna till den pågående revideringen av EU:s tematiska strategi för luftföroreningar. Analysen fokuserade på de länder som kan anses viktigast för försurande och övergödande deposition över Sverige, och identifierade sektorer med störst beräknade framtida utsläpp och störst potential för utsläppsrening. Det samlade intrycket från denna studie är att det svenska miljömålet Bara naturlig försurning inte kommer kunna nås genom Europeiska utsläppsminskningar av svaveldioxid (SO2), kväveoxid (NOx), och ammoniak (NH3) till år 2030, givet dagens ekonomiska utvecklingstrender. Detta mycket på grund av att de idag försurade avrinningsområdena till relativt stor andel utgörs av områden med mycket hög känslighet för svaveldeposition, och att kriteriet för återhämtning i sjöar som används vid beräkning av kritisk belastning är relativt strikt, i jämförelse med alternativa beräkningssätt. Det kan vara befogat att vidare analysera vilka mått och indikatorer som bör användas vid analyser av försurning i framtiden. Resultaten från denna studie tyder på att det svenska miljömålet Ingen övergödning har potential att kunna nås genom Europeiska utsläppsminskningar. Men detta kommer kräva mycket kraftiga omställningar av den Europeiska jordbrukssektorn, både vad avser användning av reningstekniker och faktisk produktion inom jordbrukssektorn. Av de länder som har stor påverkan på svensk deposition av svavel beräknas högst utsläppsreningspotential finnas i sektorerna Industriell förbränning, Energi, och Hushåll & Service år 2020 och 2030. Energisektorn beräknas ha högst utsläpp. För utsläppsminskning av NOx är det utsläppsrening i sektorerna Energi och Industriell förbränning som har störst teknisk utsläppsreningspotential om man bortser från den internationella sjöfarten. För utsläpp av NH3 är det utsläpp från jordbrukssektorn som fortsätter dominera totalt i Europa.

Prenumerera på våra nyhetsbrev

Sidan senast ändrad: 2021-05-05

IVL Svenska Miljöinstitutet

Om oss

IVL Svenska Miljöinstitutet är ett oberoende forskningsinstitut med Sveriges bredaste miljöprofil.

Tillsammans med näringsliv, myndigheter och forskningsvärlden driver vi på omställningen till det hållbara samhället – från vetenskap till verklighet.

Följ oss

Ikon med LikedIn
Ikon med twitter
Ikon med facebook

Karriär

© 2022 IVL Svenska Miljöinstitutet AB | Om Cookies | Hantering av personuppgifter

Ikon med kryss
Till toppen